JOHAN ADAM BJÖRK är ett namn, som jag varit bekant med mycket länge, utan att veta så mycket om honom, annat än att han gjort stora insatser för skolundervisning och för nykterheten. Men efter ett föredrag som min fru Solveig höll i Bredviken den sista november 2016, blev Johan Adam Björk plötsligt aktuell och mer än hundratrettio år efter sin död trädde han fram från det förflutna. Adam Björk föddes 1807 och dog 1885.

Solveig berättade under föredraget om betydelsefulla kvinnor som många av dem för sitt eget uppehälle började sticka vantar för att få in lite pengar att köpa mat för. Samtidigt utförde kvinnorna en stor kulturgärning genom att bevara och föra mönstertraditioner inom det textila hantverket vidare.  Solveig visade många bilder på sina egna mönster till vantar och en mängd porträttbilder. Två av dessa var på män. Vifast Björklund i Kangis, Överkalix, och Hans Marius Debes på Färöarna.
 

Dagen därpå blev JOHAN ADAM BJÖRK aktuell.
En av åhörarna, Marianne Sundell*, Pålänge, mailade till Solveig att hon i sin ägo hade en gammal vante, som liknade en av de vantar, som Solveig visat bild på. Mariannes mamma hade stickat den, efter en vante som hon i sin tur fått från sin faster för cirka 40 år sedan. Hon bodde i Motala. Tre av mammans fastrar hade alla varit lärarinnor och deras morfar var JOHAN ADAM BJÖRK, troligen med tilltalsnamnet Adam.
Marianne uppgav att Adam Björk var född i Råneå och att han var den första läraren i Nederkalix socken, som då även omfattade Töre (som nu).
Jag placerade automatiskt Adam Björk i Prinsnäs, utan att kunna förankra det mer.

Adam Björk kallades skolmästare. Denne pionjär i ”barnaundervisning” var verksam i 52 år (!) och hann då ensam ge den första vägledningen till 2918 barn i Råneå, Nederkalix (Töre) och Överluleå socknar. Han var 14 år (!) då han började år 1821. De tre första åren undervisade han sammanlagt 78 elever i Prästholm (Råneå socken).
Både jag och Solveig hann vara lärare i nästan 40 år. Om vi skulle ha klarat 10-15 år till låter jag vara osagt.
 
I Prästholm uppges skolan vara ”privat”, vilket troligen innebär att varken socknen eller församlingen låg bakom.

1841, året innan folkskolestadgan blev obligatorisk, fick JOHAN ADAM BJÖRK av kungen själv, Karl XIV Johan, fast anställning som bruksskollärare, vid bruken i Melderstein, Vitåfors och Avafors. Då hade Adam Björk redan varit lärare i 20 år. Någon formell lärarutbildning hade han inte. Närmaste ort för detta var Härnösand.
Bakgrunden till Adam Björks stora kunskaper redan som ung, kan sökas hos pappan
Nils Adam Benedictus Björk f. 1773 och mamman Maria Thorberg f. 1779. De gav sina barn en mycket gedigen undervisning. De båda flyttade in till Nederluleå år 1805, då Nils Adam Benedictus av S G Hermelin anställdes som gårdsfogde vid det 1799 uppförda Selets bruk. De kom från Alsike i Uppland (i nuvarande Knivsta kommun söder om Uppsala). Båda dog 1851 i Råneå församling i Prinsnäs hos äldsta sonen Anders Gustaf, som ägde och brukade förutvarande Sörträsk kronohemman.  En tid innehades det av en brukstjänsteman som hette Printzsköld. På honom syftar byanamnet Prinsnäs. Egendomen, Sörträsk kronohemman, var en del av Prästholms by.
Släktnamnet BJÖRK har också en liten historia. Tre bröder bestämde att de alla skulle ha trädnamn: Björk, Ek och Lind. Om en av dem var Nils Adam Benedictus framgår inte av källan. Det kan ha varit en äldre generation.

ADAM BJÖRK undervisade i olika bruksbyar i Norrbottens kustland. I Råneå, Nederkalix och Överluleås socknar fanns flera bruk. Nederluleå socken hade bara ett, SELETs bruk. Dit värvades Nils Adam Benedictus Björk. Två år senare, 1807, föddes JOHAN ADAM BJÖRK i Selets bruk den 16 augusti.  Någon gång efter 1809 flyttade familjen till Råneå socken, Prästholms bruk (Utflyttningsboken saknas). Det kan inte vara före 1810, eftersom det då finns nedtecknat hur gossen Adam blev ryska soldaters kelgris och ofta fick gunga på deras knän. 1810 var Norrbotten ockuperat av ryska trupper.

Skolundervisning före 1842 var i första hand en angelägenhet för de högre stånden som hade råd att bekosta utbildning för sina barn. På många bruksorter uppstod ett ökande behov av utbildning och Adam Björks långa lärargärning skedde till allra största delen just i bruksorterna, där bruken och dess ägare svarade för kostnaderna. Skolan var då ambulerande, vilket innebar att en lärare kom till de olika orterna och där hade undervisning en kortare eller längre tid. Därför är antalet orter där Adam Björk undervisade många. Efter uppehåll återkom läraren till platserna igen. En typ av skola med lite längre undervisningstid kallades lancasterskolan. En sådan fanns t.ex. i Rånbyn 1835-1838. En av skolans idéer var att så många som möjligt skulle undervisas av så få som möjligt. Det innebar mycket stora elevgrupper och följaktligen stora krav på disciplinen.

Enligt Adam Björks egna anteckningar tjänstgjorde han efter de tre åren i PRÄSTHOLM under sina 52 år som barnalärare på de nedan uppräknade platser. Alla med anslutning till bruk och till de flesta återkom han flera gånger:
    ALTERS BRUK, ALTRÄSK, AVAFORS, BROBYN, HUNDSJÖ, HÖGSÖN, LAPPSEL, LASSBYN, LÅNGSAND, MELDERSTEIN, MJÖSUND, NIEMISEL, ORRBYN, RÅNBYN, SELETS BRUK, SKATAMARK, SMEDSBYN, SVARTBYN, TÖREFORS, UBBYN, UNBYN, VALVTRÄSK, VIBBYN, VITÅFORS och (ÅRBYN).
Den längsta sammanhängande tiden (11 år) var Adam Björk verksam vid bruket i Melderstein, ända tills Gellivareverken övertog driften och inte längre ansåg sig ha råd med en lärare. Nästan lika länge tjänstgjorde han i Törefors  (9 år).

Då Adam Björk 1851 – 1860 var skolmästare i Töre, var han den förste i Kalix socken. Skolan inrättades och underhölls helt och hållet av Törefors Bruk. Adam Björk avlönades av bruket. Inte förrän cirka 10 år senare kom socknens första skola till stånd.

130 riksdaler banco var den årslön Adam Björk fick då han fick fast anställning i Melderstein 1841. Vad det motsvarar i dagens penningvärde vet jag inte, men lönen var knappast hög även om han utöver lönen fick fritt husrum och fri vedbrand och tillgång till ett potatisland. Hälften av lönen omvandlades direkt till naturaprodukter: tunnor med råg och korn, kofoder och salt. Adam Björk hade stor familj och hans förtjänst var nog på marginalen. Hos bruksförvaltaren fick han en gång begära förskott från nästa års lön. Skorna var utslitna med hål i sulorna. Eftersom Adam Björk utöver att vara barnalärare och nykterhetskämpe också hade en poetisk ådra framförde han sin begäran lite humoristiskt.

 Himlen ser att jag har skor
 Jorden vittnar annorlunda

Brukens barn verkar tidigare än övriga barn på landsbygden ha fått tillgång till grundläggande skolundervisning. Samtidigt blev just bruken en miljö där spriten flödade och där de starka dryckerna ansågs vara en belöning för olika arbetsprestationer.
Enligt Adam Björk var brukens tjänstemän orsak till det ökande fylleriet och misären som följde.
”Dagkarlen, smeden, bonden och alla som vid dessa bruk tjänstgjorde, blevo trakterade av tjänstemännen och satte sig slutligen i skuld till brukskontoret för brännvinets skull.”
Särskilt det s.k. smed- och premiebrännvinet, som delades ut till dem som ”genom flit och konst ” fått fram större järnmängd, belönades med brännvin.
 
PETER WIESELGREN anses vara Sveriges stora föregångare och förkämpe för nykterhet, men frågan är om inte ADAM BJÖRK var ännu tidigare.
1834, dvs innan Peter Wieselgren framträdde offentligt, hade Adam Björk den 9 juli bildat länets första nykterhetsförening i Selets bruk.
1841 var han med och bildade Luleå Nykterhetsförening tillsammans med två präster från Råneå (kyrkoherden Jakob Dahlberg och komminister Nils Edén) och geschworner J. A. W. Busch. (Den tyskklingande titeln geschworner  betyder ställföreträdare för bergmästaren)
Föreningen var en gren av Amerikanska Nykterhetsförbundet som bildats i Boston 1826 och som i Sverige så småningom utvecklades till Godtemplarrörelsen.
Adam Björk fick uppdraget att vara nykterhetsagent. Under åren grundade han nykterhetsföreningar på många platser i Norrbotten.

Adam Björk var absolutist till skillnad från Peter Wieselgren som accepterade ”måttligt intagande av jästa drycker”.

JOHAN ADAM BJÖRK var gift tre gånger. Första gången med Brigita Elisabeth Wiksten, f. 18.1. 1810, d. 27.5.1858 i Törefors; andra gången med Maria Gustava Fahlesson, f. 15.3. 1836, d. 18.1. 1874; tredje gången med Greta Maria Paulin, f. 18.1. 1836 i Niemiholm, d. 13.3. 1878. I äktenskapen föddes 12 barn.

Johan Adam Björk avled den 30.1.1885 på Jämtöklubb. Näst äldste sonen som också hette Johan Adam Björk, f. 1839, var då inspektor vid Jämtösund Ångsåg. (Jämtösund tycks vara samma plats som Klubben, Jämtöklubb).
Johan Adam (den äldre) begravdes på Råneås gamla kyrkogård, dvs intill kyrkan. Adam Björks grav finns närmast till höger om kyrkingången intill södra väggen. Det ansågs vara en förnämlig gravplats, enligt gammalt sätt att se. Någon gravsten finns inte.
Däremot restes en sten till JOHAN ADAM BJÖRKS minne den 9 juli1944. Prolog (4 sidor lång) som lästes vid invigningen hade rubriken Den förste nykterhetskämpen och inskriptionen var både fyndig och högtidlig: Skörden prisar såningsmannens möda. Stenen restes nära kyrkan, men flyttades senare en bit ner till Parken närmare Busstationen.

Johan Adam Björk var en kraftkarl liksom sin far och sina bröder. Pappan Nils Adam Benedictus Björk brukade demonstrera sina krafter genom att ta en 10-pundsvikt i vardera handen och slå dem mot varandra. En tiopundsvikt = 85 kilo.
Adam Björk levde i en tid då nya och annorlunda tankar florerade på det religiösa området. Läsare och svärmare fanns det gott om i Råneåtrakten. Adam Björks renlärighet ifråga om kyrkan och nykterheten var en nagel i ögat på många. En gång överfölls Adam Björk i sitt eget hem av två svärmare. De rusade in för att en gång för alla göra upp med honom. De tog ett våldsamt livtag på Adam Björk och låste på det sättet hans armar efter sidorna. Adam reste sig med den dubbla bördan och varnade våldsmännen. ”Jag varnar tre gånger”, sa han. ”Släpp greppet!” Våldsmännen lyssnade inte till varningen. Adam Björk spände muskler och senor och vände sig om med sådan snabbhet att fridstörarna hejdlöst slungades ut över golvet. De försvann snabbt och upprepade aldrig sin attack.
 
Mellan Rånbyn och Prinsnäs lär det än i dag finnas en större så kallad ”lyftsten”. Ingen har efter Björk kunnat lyfta den från marken. I Hugo Lindgrens utförliga artikel i NORRBOTTEN 1942 står inget namn, bara B, men i sådant sammanhang att jag tror att det syftar på Adam Björk. Själv har jag flera gånger under min skoltid i Råneå cyklat till kamraterna Göran och Pentti i Prinsnäs, men inte ens sett stenen.

Trots att Adam Björk så helhjärtat och intensivt ägnade sig åt att undervisa skolbarn och lika intensivt åkte runt och propagerade för nykterhet, hann han med mycket annat. Han var autodidakt men mer ”lärd” än många. Hans boksamling var stor och mycket varierad. Han var en god föredragshållare. Han skrev många predikningar och hade mycket lätt för att skriva dikter. Ett fåtal böcker från Björks boksamling finns kvar. Likaså några av hans skrivna alster, men långt ifrån alla, trots att han själv nog sparade alla. En större samling sånger i andliga ämnen sammanförde han i två digra häften under titeln ”Mina ensliga stunder”. I behåll är 111 av dessa sånger.

Min teckning av Johan Adam Björk har som underlag en liten fotografisk bild i en bok. Den är ganska svårtydd, och ser min teckning lite diffus och oklar ut, så beror det på att jag inte säkert kunnat tolka vad som är skägg och hår.
Johan Adam Björk hör nog till de först fotograferade i Råneå tillsammans med kyrkoherden Jakob Dahlberg och komminister Nils Edén. Alla tre avled i slutet av 1870-talet eller början av 1880-talet. Det allra första fotografiet (med kamera) gjordes 1820!

      KÄLLOR:  Hugo Lindgren: En bortglömd norrbottnisk märkesman i NORRBOTTEN 1942.
                     Melvin Bergman: Folkskolan i Kalix och Töre 1842 – 1942.
                     Råneå socken 1654 – 1954
                     Seth Holmvall, Jämtön (Muntliga uppgifter) bl.a. om Johan Adam Björks son med samma
                                           namn.  
                     Marianne Sundell, Pålänge (Muntliga uppgifter)
 
 * MARIANNE SUNDELLS morfar hette Carl Björk, född 1904 i Råneå. Han var gift med Maria Adolfina Albertina Gusti, f. Lindbäck. Då Marias mor dog, blev hon fosterbarn hos Johan Adolf Strömbäck och hans hustru Maria Henrika i Vånafjärden och fick då namnet Strömbäck. Carl var en son till C A Leonard (från Adam Björks äktenskap med Gustava Fahlesson). C A Leonard var gift med Emma Kristina Engström från Björkfors.Från denna släktgren var även Bo Björk, Vånafjärden, ”Stor-Bosse” kallad. Kroppsstorleken och styrkan hos Bosse, 212 cm lång, ger en bild av den fysiska storleken hos Johan Adam, hans far Nils Adam Benedictus och övriga i Björksläkten.