JOHAN ADAM BJÖRK - skolmästare
                                              Joahn Adam Björk
JOHAN ADAM BJÖRK är ett namn, som jag varit bekant med mycket länge, utan att veta så mycket om honom, annat än att han gjort stora insatser för skolundervisning och för nykterheten. Men efter ett föredrag som min fru Solveig höll i Bredviken den sista november 2016, blev Johan Adam Björk plötsligt aktuell och mer än hundratrettio år efter sin död trädde han fram från det förflutna. Adam Björk föddes 1807 och dog 1885.
Solveig berättade under föredraget om betydelsefulla kvinnor som många av dem för sitt eget uppehälle började sticka vantar för att få in lite pengar att köpa mat för. Samtidigt utförde kvinnorna en stor kulturgärning genom att bevara och föra mönstertraditioner inom det textila hantverket vidare.  Solveig visade många bilder på sina egna mönster till vantar och en mängd porträttbilder. Två av dessa var på män. Vifast Björklund i Kangis, Överkalix, och Hans Marius Debes på Färöarna.
 
Dagen därpå blev JOHAN ADAM BJÖRK aktuell.
En av åhörarna, Marianne Sundell*, Pålänge, mailade till Solveig att hon i sin ägo hade en gammal vante, som liknade en av de vantar, som Solveig visat bild på. Mariannes mamma hade stickat den, efter en vante som hon i sin tur fått från sin faster för cirka 40 år sedan. Hon bodde i Motala. Tre av mammans fastrar hade alla varit lärarinnor och deras morfar var JOHAN ADAM BJÖRK, troligen med tilltalsnamnet Adam.
Marianne uppgav att Adam Björk var född i Råneå och att han var den första läraren i Nederkalix socken, som då även omfattade Töre (som nu).
Jag placerade automatiskt Adam Björk i Prinsnäs, utan att kunna förankra det mer.

Adam Björk kallades skolmästare. Denne pionjär i ”barnaundervisning” var verksam i 52 år (!) och hann då ensam ge den första vägledningen till 2918 barn i Råneå, Nederkalix (Töre) och Överluleå socknar. Han var 14 år (!) då han började år 1821. De tre första åren undervisade han sammanlagt 78 elever i Prästholm (Råneå socken).
Både jag och Solveig hann vara lärare i nästan 40 år. Om vi skulle ha klarat 10-15 år till låter jag vara osagt.
 
I Prästholm uppges skolan vara ”privat”, vilket troligen innebär att varken socknen eller församlingen låg bakom.
1841, året innan folkskolestadgan blev obligatorisk, fick JOHAN ADAM BJÖRK av kungen själv, Karl XIV Johan, fast anställning som bruksskollärare, vid bruken i Melderstein, Vitåfors och Avafors. Då hade Adam Björk redan varit lärare i 20 år. Någon formell lärarutbildning hade han inte. Närmaste ort för detta var Härnösand.
Bakgrunden till Adam Björks stora kunskaper redan som ung, kan sökas hos pappan
Nils Adam Benedictus Björk f. 1773 och mamman Maria Thorberg f. 1779. De gav sina barn en mycket gedigen undervisning. De båda flyttade in till Nederluleå år 1805, då Nils Adam Benedictus av S G Hermelin anställdes som gårdsfogde vid det 1799 uppförda Selets bruk. De kom från Alsike i Uppland (i nuvarande Knivsta kommun söder om Uppsala). Båda dog 1851 i Råneå församling i Prinsnäs hos äldsta sonen Anders Gustaf, som ägde och brukade förutvarande Sörträsk kronohemman.  En tid innehades det av en brukstjänsteman som hette Printzsköld. På honom syftar byanamnet Prinsnäs. Egendomen, Sörträsk kronohemman, var en del av Prästholms by.
Släktnamnet BJÖRK har också en liten historia. Tre bröder bestämde att de alla skulle ha trädnamn: Björk, Ek och Lind. Om en av dem var Nils Adam Benedictus framgår inte av källan. Det kan ha varit en äldre generation.

ADAM BJÖRK undervisade i olika bruksbyar i Norrbottens kustland. I Råneå, Nederkalix och Överluleås socknar fanns flera bruk. Nederluleå socken hade bara ett, SELETs bruk. Dit värvades Nils Adam Benedictus Björk. Två år senare, 1807, föddes JOHAN ADAM BJÖRK i Selets bruk den 16 augusti.  Någon gång efter 1809 flyttade familjen till Råneå socken, Prästholms bruk (Utflyttningsboken saknas). Det kan inte vara före 1810, eftersom det då finns nedtecknat hur gossen Adam blev ryska soldaters kelgris och ofta fick gunga på deras knän. 1810 var Norrbotten ockuperat av ryska trupper.
Skolundervisning före 1842 var i första hand en angelägenhet för de högre stånden som hade råd att bekosta utbildning för sina barn. På många bruksorter uppstod ett ökande behov av utbildning och Adam Björks långa lärargärning skedde till allra största delen just i bruksorterna, där bruken och dess ägare svarade för kostnaderna. Skolan var då ambulerande, vilket innebar att en lärare kom till de olika orterna och där hade undervisning en kortare eller längre tid. Därför är antalet orter där Adam Björk undervisade många. Efter uppehåll återkom läraren till platserna igen. En typ av skola med lite längre undervisningstid kallades lancasterskolan. En sådan fanns t.ex. i Rånbyn 1835-1838. En av skolans idéer var att så många som möjligt skulle undervisas av så få som möjligt. Det innebar mycket stora elevgrupper och följaktligen stora krav på disciplinen.
Enligt Adam Björks egna anteckningar tjänstgjorde han efter de tre åren i PRÄSTHOLM under sina 52 år som barnalärare på de nedan uppräknade platser. Alla med anslutning till bruk och till de flesta återkom han flera gånger:
    ALTERS BRUK, ALTRÄSK, AVAFORS, BROBYN, HUNDSJÖ, HÖGSÖN, LAPPSEL, LASSBYN, LÅNGSAND, MELDERSTEIN, MJÖSUND, NIEMISEL, ORRBYN, RÅNBYN, SELETS BRUK, SKATAMARK, SMEDSBYN, SVARTBYN, TÖREFORS, UBBYN, UNBYN, VALVTRÄSK, VIBBYN, VITÅFORS och (ÅRBYN).
Den längsta sammanhängande tiden (11 år) var Adam Björk verksam vid bruket i Melderstein, ända tills Gellivareverken övertog driften och inte längre ansåg sig ha råd med en lärare. Nästan lika länge tjänstgjorde han i Törefors  (9 år).

Då Adam Björk 1851 – 1860 var skolmästare i Töre, var han den förste i Kalix socken. Skolan inrättades och underhölls helt och hållet av Törefors Bruk. Adam Björk avlönades av bruket. Inte förrän cirka 10 år senare kom socknens första skola till stånd.
130 riksdaler banco var den årslön Adam Björk fick då han fick fast anställning i Melderstein 1841. Vad det motsvarar i dagens penningvärde vet jag inte, men lönen var knappast hög även om han utöver lönen fick fritt husrum och fri vedbrand och tillgång till ett potatisland. Hälften av lönen omvandlades direkt till naturaprodukter: tunnor med råg och korn, kofoder och salt. Adam Björk hade stor familj och hans förtjänst var nog på marginalen. Hos bruksförvaltaren fick han en gång begära förskott från nästa års lön. Skorna var utslitna med hål i sulorna. Eftersom Adam Björk utöver att vara barnalärare och nykterhetskämpe också hade en poetisk ådra framförde han sin begäran lite humoristiskt.

 Himlen ser att jag har skor
 Jorden vittnar annorlunda

Brukens barn verkar tidigare än övriga barn på landsbygden ha fått tillgång till grundläggande skolundervisning. Samtidigt blev just bruken en miljö där spriten flödade och där de starka dryckerna ansågs vara en belöning för olika arbetsprestationer.
Enligt Adam Björk var brukens tjänstemän orsak till det ökande fylleriet och misären som följde.
”Dagkarlen, smeden, bonden och alla som vid dessa bruk tjänstgjorde, blevo trakterade av tjänstemännen och satte sig slutligen i skuld till brukskontoret för brännvinets skull.”
Särskilt det s.k. smed- och premiebrännvinet, som delades ut till dem som ”genom flit och konst ” fått fram större järnmängd, belönades med brännvin.
 
PETER WIESELGREN anses vara Sveriges stora föregångare och förkämpe för nykterhet, men frågan är om inte ADAM BJÖRK var ännu tidigare.
1834, dvs innan Peter Wieselgren framträdde offentligt, hade Adam Björk den 9 juli bildat länets första nykterhetsförening i Selets bruk.
1841 var han med och bildade Luleå Nykterhetsförening tillsammans med två präster från Råneå (kyrkoherden Jakob Dahlberg och komminister Nils Edén) och geschworner J. A. W. Busch. (Den tyskklingande titeln geschworner  betyder ställföreträdare för bergmästaren)
Föreningen var en gren av Amerikanska Nykterhetsförbundet som bildats i Boston 1826 och som i Sverige så småningom utvecklades till Godtemplarrörelsen.
Adam Björk fick uppdraget att vara nykterhetsagent. Under åren grundade han nykterhetsföreningar på många platser i Norrbotten.
Adam Björk var absolutist till skillnad från Peter Wieselgren som accepterade ”måttligt intagande av jästa drycker”.

JOHAN ADAM BJÖRK var gift tre gånger. Första gången med Brigita Elisabeth Wiksten, f. 18.1. 1810, d. 27.5.1858 i Törefors; andra gången med Maria Gustava Fahlesson, f. 15.3. 1836, d. 18.1. 1874; tredje gången med Greta Maria Paulin, f. 18.1. 1836 i Niemiholm, d. 13.3. 1878. I äktenskapen föddes 12 barn.
Johan Adam Björk avled den 30.1.1885 på Jämtöklubb. Näst äldste sonen som också hette Johan Adam Björk, f. 1839, var då inspektor vid Jämtösund Ångsåg. (Jämtösund tycks vara samma plats som Klubben, Jämtöklubb).
Johan Adam (den äldre) begravdes på Råneås gamla kyrkogård, dvs intill kyrkan. Adam Björks grav finns närmast till höger om kyrkingången intill södra väggen. Det ansågs vara en förnämlig gravplats, enligt gammalt sätt att se. Någon gravsten finns inte.
Däremot restes en sten till JOHAN ADAM BJÖRKS minne den 9 juli1944. Prolog (4 sidor lång) som lästes vid invigningen hade rubriken Den förste nykterhetskämpen och inskriptionen var både fyndig och högtidlig: Skörden prisar såningsmannens möda. Stenen restes nära kyrkan, men flyttades senare en bit ner till Parken närmare Busstationen.
Johan Adam Björk var en kraftkarl liksom sin far och sina bröder. Pappan Nils Adam Benedictus Björk brukade demonstrera sina krafter genom att ta en 10-pundsvikt i vardera handen och slå dem mot varandra. En tiopundsvikt = 85 kilo.
Adam Björk levde i en tid då nya och annorlunda tankar florerade på det religiösa området. Läsare och svärmare fanns det gott om i Råneåtrakten. Adam Björks renlärighet ifråga om kyrkan och nykterheten var en nagel i ögat på många. En gång överfölls Adam Björk i sitt eget hem av två svärmare. De rusade in för att en gång för alla göra upp med honom. De tog ett våldsamt livtag på Adam Björk och låste på det sättet hans armar efter sidorna. Adam reste sig med den dubbla bördan och varnade våldsmännen. ”Jag varnar tre gånger”, sa han. ”Släpp greppet!” Våldsmännen lyssnade inte till varningen. Adam Björk spände muskler och senor och vände sig om med sådan snabbhet att fridstörarna hejdlöst slungades ut över golvet. De försvann snabbt och upprepade aldrig sin attack.
 
Mellan Rånbyn och Prinsnäs lär det än i dag finnas en större så kallad ”lyftsten”. Ingen har efter Björk kunnat lyfta den från marken. I Hugo Lindgrens utförliga artikel i NORRBOTTEN 1942 står inget namn, bara B, men i sådant sammanhang att jag tror att det syftar på Adam Björk. Själv har jag flera gånger under min skoltid i Råneå cyklat till kamraterna Göran och Pentti i Prinsnäs, men inte ens sett stenen.
Trots att Adam Björk så helhjärtat och intensivt ägnade sig åt att undervisa skolbarn och lika intensivt åkte runt och propagerade för nykterhet, hann han med mycket annat. Han var autodidakt men mer ”lärd” än många. Hans boksamling var stor och mycket varierad. Han var en god föredragshållare. Han skrev många predikningar och hade mycket lätt för att skriva dikter. Ett fåtal böcker från Björks boksamling finns kvar. Likaså några av hans skrivna alster, men långt ifrån alla, trots att han själv nog sparade alla. En större samling sånger i andliga ämnen sammanförde han i två digra häften under titeln ”Mina ensliga stunder”. I behåll är 111 av dessa sånger.

Min teckning av Johan Adam Björk har som underlag en liten fotografisk bild i en bok. Den är ganska svårtydd, och ser min teckning lite diffus och oklar ut, så beror det på att jag inte säkert kunnat tolka vad som är skägg och hår.
Johan Adam Björk hör nog till de först fotograferade i Råneå tillsammans med kyrkoherden Jakob Dahlberg och komminister Nils Edén. Alla tre avled i slutet av 1870-talet eller början av 1880-talet. Det allra första fotografiet (med kamera) gjordes 1820!

      KÄLLOR:  Hugo Lindgren: En bortglömd norrbottnisk märkesman i NORRBOTTEN 1942.
                     Melvin Bergman: Folkskolan i Kalix och Töre 1842 – 1942.
                     Råneå socken 1654 – 1954
                     Seth Holmvall, Jämtön (Muntliga uppgifter) bl.a. om Johan Adam Björks son med samma
                                           namn.  
                     Marianne Sundell, Pålänge (Muntliga uppgifter)
 
 * MARIANNE SUNDELLS morfar hette Carl Björk, född 1904 i Råneå. Han var gift med Maria Adolfina Albertina Gusti, f. Lindbäck. Då Marias mor dog, blev hon fosterbarn hos Johan Adolf Strömbäck och hans hustru Maria Henrika i Vånafjärden och fick då namnet Strömbäck. Carl var en son till C A Leonard (från Adam Björks äktenskap med Gustava Fahlesson). C A Leonard var gift med Emma Kristina Engström från Björkfors.Från denna släktgren var även Bo Björk, Vånafjärden, ”Stor-Bosse” kallad. Kroppsstorleken och styrkan hos Bosse, 212 cm lång, ger en bild av den fysiska storleken hos Johan Adam, hans far Nils Adam Benedictus och övriga i Björksläkten.




« Tillbaka
AKTUELLT

TAVLA nr 72

2018-11-26

VÅREN PÅ VÄG  kallar jag den här målningen. Motivet hämtat nära Anderstjärnsvägen i Kalix. Målningens storlek är 50 cm (bredd), 61 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 71

2018-11-15

Denna höstbild kallar jag FALLFÄRDIG. Platsen ungefär mitt emot vägskälet till Björsbyn. Tavlans storlek är ca 55c bred, 46 cm hög. Olja.

TAVLA nr 70

2018-11-14

Den här målningen kallar jag STRANDKALLEN eller LANDKALLEN. Platsen är nära SLUSSEN i Kalix-Nyborg. Skissen gjordes ute på plats. Storleken är ca 46 x 38 cm. Olja

TAVLA nr 69

2018-11-09

Detta fjällmotiv kallar jag ÖRNFJÄLL eftersom man kan ana en örn ("örnens huvud med näbben syns i kanten på den branta ravinen"). Storlek ca 54 cm bred, 654 cm hög. Olja

TAVLA nr 67

2018-11-09

Tavlan kallar jag KALL MORGON 1. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög. Olja

TAVLA nr 68

2018-11-09

Målningen kallar jag KALIX ÄLV, BONDERSBYN. Storleken är ca 70cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 65

2018-10-26

Tavlans namn: Ditåt. Tre kor. Storlek: ca 65 cm bred, ca 54 cm hög. Olja.

TAVLA nr 64

2018-10-24

Tavlans namn: Från Hindersön. Storleken: ca 61 cm bred, ca 50 cm hög. Olja

TAVLA NR 62

2018-10-14

Tavlans namn: MYRLAND. Storlek ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja.

Tavla nr 63

2018-10-14

Tavlan kallar jag Vid E10. På väg mot Björkliden. Olja.
Storlek: ca 61 cm bred, 50 cm hög.

TAVLA nr 61

2018-10-11

Första höstisen. Olja. Storlek ca 61 bred, 50 hög.

TAVLA nr 60

2018-09-26

KALIX ÄLV rinner upp någonstans i trakten av Kebnekaise. På väg till och från Kiruna passerar man älven cirka 1,5 mil söder om Svappavaara. Tavlan kallar jag KALIX ÄLV, LAPPEASUANTO. Storleken är ung. 65 cm bred, 55 cm hög. Olja

TAVLA nr 59

2018-09-10

Tavlan har jag kallat Sommarfönster. Storlek: bredd ca 51cm,höjd ca 61 cm.
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

 

TAVLA nr 58

2018-08-25

Målningen heter KVARNTRÄSKBÄCKENS SISTA BÅT. Storleken är 70X70. Olja

TAVLA nr 57

2018-08-17

Den här tavlan kallar jag DÄR INGEN BOR. Olja. Storleken är ungefär 65 cm x 54 cm.

TAVLA nr 56

2018-07-12

Tavlan kallar jag TRÄDET VID ÄLVEN. Storleken är ca 60x51cm, olja.
EVA NILSSON, Hallen, Östersund

TAVLA nr 55

2018-05-27

Tavlan kallar jag GLÄNTAN. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 54

2018-04-05

Den här målningen kallar jag SÖRFORSEN (precis ovanför Sörbron). Storleken är ungefär 73 cm (bred) och 60 cm (hög). Olja. raan.nu. April 2018.

TAVLA nr 53

2018-03-20

Tavlans namn: FORS (Saarikoski). Storlek: 54 cm bred, 65 cm hög. Olja

TAVLA nr 52

2018-03-06

Kor är nyfikna och brukar komma så fort jag närmar mig ett kostängsel. Den här målningen kallar jag "NU GÅR JAG HEM". Storleken är cirka 61 cm (bredd och 50 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 51

2018-02-25

Höst. Tavlan heter HÖSTBÄCK. Storleken är ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja

TAVLA nr 49

2018-02-19

Vårvinterbild. Målningen kallar jag VÄGEN INÅT SKOGEN. Olja. Storleken är ungefär 61 cm bred, 50 cm hög.
Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 50

2018-02-19

Tavlan heter FROST. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög. Olja

STINA NORDAHL, Torsång

TAVLA nr 46

2018-01-21

"Gamla hästkrafter" heter denna målning. Storlek: Cirka 65 bred, 54 hög. Olja

TAVLA nr 45

2018-01-14

Målningen kallar jag BAKI BODA. Den är nummer 1 för 2018, olja. Storleken är ca 60,5 cm bred och 50 cm hög

TAVLA nr 44

2017-12-21

Tavlan kallar jag SNÖTÄCKE. Storleken är ungefär 61 x 50 cm, olja

JERKER ABRAHAMSSON, SANDRA HEDLUND, Luleå
December 2017

TAVLA nr 43

2017-12-15

Tavlan kallar jag SNÖLADOR. Storleken är ca 65 cm bred, 56 cm hög. Olja. Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 42

2017-12-03

Tavlan kallar jag BERGEBO. Storleken är ca 55x46, olja

ERIK NORDAHL, Torsång (december 2017)

TAVLA nr 41

2017-11-17

Målningen kallar jag ANN-BRITTS MYR. Färgerna lite bleka i elljus och blixt. Storleken är cirka 55 cm bred, 46 cm hög. Olja.

PER NORDAHL, Torsång
December 2017

TAVLA nr 40

2017-11-13

BLÅMÖRKER, ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 39

2017-10-28

Tavlan heter VÄNTAN. Storleken är 65 cm bred, 55 cm hög (cirka). Olja 

TAVLA nr 38

2017-10-21

 Den här tavlan har jag kallat HÖST. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög, olja
Erik Nordberg, Luleå

 

TAVLA nr 37

2017-10-13

Den här målningen kallar jag KONTROLL 12. Storleken är ca 60 cm bred, 42 cm hög. Olja.

Ylva Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 36

2017-10-06

Denna målning kallar jag ÄNG. Storleken är 65 bred, 54 hög, olja. Som vanligt återges färgerna inte exakt i elbelysning.

Jerker A + Sandra H okt 2017

TAVLA nr 35

2017-10-02

Den här målningen kallar jag HAGEN. Storleken är 55cm bred, ca 46 hög, olja

Jerker Abrahamsson och Sandra Hedlund, Luleå, november 2017

MÅNADENS DIKT

2017-10-01

MOTVINDSGATAN

I stan finns två gator:
NAMNLÖSA GATAN
ner mot hamnen
där ingen vill bo

MOTVINDSGATAN
den långa som slingrar sig
runt alla kvarter
och där kallblåsten råder
är den andra,
den där ingen vill bo


Det här är den 40:e MÅNADENS DIKT. De 40 dikterna har fört en tillvaro i det tysta. Förmodligen har ingen läst dem. Ingen har i alla fall gett ett enda ord som kommentar till någon av dem. 40 är ett jämnt och bra antal att runda av med. Någon fler MÅNADENS DIKT blir det inte.

TAVLA nr 33

2017-09-22

Oljemålning MARTIN

Martin Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 34

2017-09-22

Lulefjärden, olja, storlek: bred ca 60,5 cm, höjd ca 49 cm

TAVLA nr 32

2017-09-04

Den här tavlan heter FRUKT. Storlek: ca 41 cm bred, ca 33,5 cm hög. Olja. Färgerna svåra att få exakta.

TAVLA nr 31

2017-09-01

Kaffepetter i Drängstugan, olja, bredd 48 cm, höjd 44 cm

MÅNADENS DIKT

2017-09-01

KRÅKSÅNGEN

Det är inte
sången
som är det fina i
kråksången.
Det är att
sångarna
och sången
finns.

Det här är den 39:e dikten jag satt in som Månadens dikt sedan starten i juli 2014. En till kan det nog bli.
40 kan vara ett bra avslutningsantal.

TAVLA nr 30

2017-08-11

Motivet är från Island. KAJPLATS kallar jag den. Bredden ca 45 cm, höjden ca 55 cm. Tavla nr 16 ANTON placeras nu i Arkivet

TAVLA nr 29

2017-08-05

Den här heter BÅTPLATYS, olja, ca 73 x 60. Tavla nr 15 placeras nu i ARKIV

YLVA och MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

TAVLA nr 28

2017-07-22

STRANDEN. Storlek bredd ca 73, höjd cirka 60, olja. Tavla nr 14 BLÅ LASTBIL förs nu över till ARKIVET
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

TAVLA nr 27

2017-07-14

kallar jag STENSKOG. (En brand i en skog) Tavlans storlek är ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 26

2017-06-26

Den här kallar jag STORM. Storleken är ca 73 cm (bredd) x  60 cm (höjd). Olja. Motivet är från Kalix skärgård

Ingrid Sjöstedt, STAFFANSTORP

TAVLA nr 25

2017-06-21

Det har varit lite trögt ett tag. Många målningar är på gång. Nu blev VINDFLÖJEL I SKÄRGÅRDEN klar.
Storleken är 41 cm bred, 35 cm hög

TAVLA nr 24

2017-05-18

Den här målningen från fjällvärlden kallar jag UPPRINNELSE. Storleken är ca 65 cm bred, 55 cm hög. Oljemålning. Tavla nr 13 FORS flyttas nu över till Arkiv.

YLVA OCH MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

 

TAVLA nr 23

2017-04-28

BLEKINGE 84 kallar jag den här tavlan - den tredje jag gjort "från början" sedan jag började måla igen hösten 2016.Storleken är 53,5 cm bred, 65 cm hög. Det var svårt att i befintligt ljus på färgerna att stämma vid fotograferingen.

OK VARGEN, Kalix
Tavla nr 13, FORS, placeras i Arkiv.

TAVLA nr 22

2017-04-15

har jag kallat VASSBÅT. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Målning nummer 12 "Fönster mot sjön" placeras nu i Arkiv. 

TAVLA nr 21

2017-04-10

Den här målningen kallar jag VINTERCYKEL. Ännu är det mer vinter än sommar här och cykeln får nog stå där den står någon vecka till. Målningens storlek är 55 cm bred, 46m cm hög. Målning nr 11 ("Småkvarn") placeras nu i Arkivet.

Jerker och Sandra 30.4.17

TAVLA 20

2017-04-08

kallar jag STORÖN, eftersom motivet är hämtat därifrån. Målningen påbörjades för flera år sedan. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Tavla nummer 10, "Udden" har flyttats till Arkiv

Anna-Märta Henriksson, Storön

TAVLA nr 19

2017-04-04

har jag kallat MYR fritt efter naturen. Platsen är en bit öster om Töre i närheten av Tretjärnarna. Tavlans storlek är ca 61,5 cm bred och 50 cm hög, olja. Tavla nummer 9 har nu förts över till Arkivet.

STINA NORDAHL 30.4.17.

TAVLA nr 18

2017-03-28

blev klar igår, men då ville inte datorn samarbeta med mig. Tavlan heter "VÅR I ANDERSTJÄRNSSKOGEN"
Storleken är 73x60, olja. Tavla nummer 8, "Finska sidan" lägger jag nu i Arkivet

TAVLA nr 17

2017-03-13

kallar jag "Stenkoll". Det är den andra orienteringsmålningen. Storleken är ca 54,5 bred, 65,5 hög. Oljefärg som vanligt.
OK VARGEN, Kalix

 Målning nr 7 "På spaning" har nu förts över till Arkivet.

ARKIVET »
Leif Larsson Leif Larsson
Telefon: 070-683 40 47
Epost: leif@lars-son.se
BÖCKERNA E-SKRIFTER FÖRFATTAREN OM FÖRFATTARE ARTIKLAR KONTAKT NOVELLER