PETTER ROSENDAHL – vykortsförsäljare

Hittade häromdagen en kopia från en sida i en bok, som jag tyvärr inte har titeln på. Texten handlar om en lite udda man, som livnärde sig på att i början av 1900-talet gå omkring och sälja vykort i Råneå. 25 öre tog han för vykorten. 2 öre kostade det att skicka ett vykort lokalt, 4 öre inrikes och till utlandet 5 öre, men då fick man bara skriva avsändarens namn och adress.

Till texten hör också en porträttbild av en man som sitter på en stol. Det kortet har jag försökt rita av. På baksidan av kortet står det (enligt artikelns text) att mannen är ”en vägens riddare” och att han kallas ”Rosendahl”, Petter Rosendahl, men att hans rätta namn troligen är något annat.
Man trodde att han tidigare varit hemmansägare men av olyckliga omständigheter kommit på drift.

Under bilden på mannen finns en dikt som nog fanns med på de kort han sålde: 

 I fem och trettio långa år
 Jag vägen vandrat har.
 I höst, i vinter, sommar, vår.
 Ej någon såg, att still jag var.

 När någon gång, i dyster kväll:
 En stjärna ler mot mig:
 Jag drömmer om den stund så säll
 När ändat är min stig.

 Men ännu långa åren mång´.
 Min vandring räcker än.
 Tänk på en fridlös än en gång.
 Och köp ett kort, min vän.

Dikten är skriven av en verkmästare på Lundins skofabrik. Hans namn var Hagberg och han var även aktiv inom baptistförsamlingen. I början av 1920-talet flyttade Hagberg från Råneå.

   LEIF LARSSON
   Uppvuxen i Råneå på 1940/1950-talet