OLOF ÖRNBERG –
”En värdig och hederlig prästman ” (Samuel Liljeblad, 1788)

Tänk så lite som behövs för att puffa igång en släktforskare. Det behövs bara att man blir lite nyfiken på ett namn eller en händelse.
Någon präst eller prästsläkt har jag tidigare inte haft anledning att närmare studera, frånsett Luleå stifts första biskop, Olov Bergqvist, som bott i det hus där jag nu bor. Nu har jag bekantat mig lite med en kalixpräst, OLOF ÖRNBERG.

Min egen släktforskning har legat i träda ganska länge, eftersom jag tycker att jag kört fast. Men så fick jag ett intressant telefonsamtal från Eva Berggren i Sollentuna. Hon hade läst min artikel om Kyrkbrudarna i Jukkasjärvi och i Nederkalix. Eva uppskattade det jag skrivit. Bara en sån sak kan sätta igång forskarlusten, men det var istället ett namn – Örnberg en kyrkoherde och prost i Kalix och morfar till den lilla flickan Ulrika, som senare kallades Kyrkbruden i Nederkalix, som gjorde att jag började söka lite på släktnamnet Örnberg.

Under golvet i Kalix kyrka är en ung flicka, 8-åriga Ulrika (Ulla), begravd. Det är hon, som kallas kyrkbrud. I samma grav ligger hennes mor Barbro Katharina Örnberg, maka till krigsrådet Gustav Erik Petersson
Båda dog av det som kallades nervfeber = tyfus, som då härjade; mamman i slutet av 1815, dottern i januari 1816.

Någon vidare hjälp för Eva Berggren om ”något mer” om släkten Örnberg, kunde jag inte bidra med. I stort sett bara en förteckning över den familj som Barbro Katharina Örnberg kom ifrån. Hon lär ha kallats ”Babba”. Det var när jag såg uppgifterna om familjen som jag blev riktigt nyfiken. Pappan hette Olof Örnberg, mamman Margareta Warg och de hade fått 20 (!) barn, varav 11 blev vuxna.
Den här familjen bodde och verkade i KALIX!

Det räckte mycket väl för att sätta igång släktforskarintresset igen. Dessutom förekom benämningen trivialskola för flera personer. Jag insåg att jag som varit lärare i nästan 40 år inte längre hade full koll på vad trivialskolan stod för, trots många och långa lektioner och föreläsningar om Pedagogikens historia under min utbildningstid till lärare.
 

För mig börjar den här historien med lilla Ulrika Gustavsdotter, som avled i tyfus den 16 januari 1816. Hon liksom mamman Barbro Katharina Örnberg kläddes i de finaste kläder man hade i familjen och lades i samma grav under kyrkgolvet. Den var placerad så att det senare visade sig att förmultningen var nästan obefintlig. Kropparna var väl bevarade liksom kläderna. De vackra kläderna hade stor betydelse för benämningen kyrkbrud.

Då mamman och dottern dog, bodde familjen i en mindre herrgård, som hade namnet Åkrokshemmanet, Rian nr 1, nära den plats där Kalixälven gör en kraftig böj österut och nära nuvarande Riabron. Från början bodde familjen i fänriksbostället Johannesberg. Krigsrådet Gustav Erik Petersson hade tillhört Gustav III:s armé under kriget mot Ryssland 1788-1790. Under Gustav IV Adolfs krig mot Ryssland förlorade Sverige hela den finska delen av landet. Vintern 1808-1809 låg stora delar av den svenska armén förlagd till trakterna kring Kalix. Fältsjukan härjade svårt. Fler dog i fältsjukan än under strider med fienden. Det är samma diarrésjukdom = nervfeber = tyfus, som både Barbro Katharina Örnberg och dotter Ulrika dog av.

BARBRO KATHARINA ÖRNBERG var dotter till kyrkoherden OLOF ÖRNBERG och hans hustru MARGARETA WARG.

Olof Örnberg kom själv från en prästfamilj. Han var född 30.8.1724 i Luleå, död 7.9.1804 i Nederkalix, där han då var prost. Olof Örnbergs far och en bror var också präster. Förmodligen var det i samband med att de blev präster som namnet Örnberg togs.
Fader hette också Olof Örnberg, varför det ibland står Olof Olofsson Örnberg för sonen, som blev kyrkoherde i Nederkalix. Släkten kom från Medelpad, från Öråker i Sköns socken. Örnberg kan mycket väl syfta på de inledande bokstäverna i hembyn. Däremot har ör inte något samband med örn. Det betyder istället grovt grus = ör, och talar kanske om vilken typ av mark man hade att tillgå i byn Öråker.
Fadern till den äldre Olof Örnberg var bonden Olof Ersson från ett hemman som släkten innehaft i många generationer.

Margareta Warg var handlardotter från Piteå. Hon var född 19.3.1738 i Piteå och dog 26.1.1820. En källa anger att Margareta Warg dog i Nederkalix. Där hittar jag henne inte i Dödboken. En annan källa säger att det var i Piteå. Döda 1820 saknas i kyrkans böcker i Piteå.
Den 2.8.1759 vigdes de i Piteå, Margaretas hemförsamling.
Margaretas föräldrar var handlanden Hans Warg och hans hustru Anna Höjer.
Margareta Warg var 14 år yngre än sin make Olof Örnberg, som dog 1804. Hon hade fött 20 barn, varav 11 blev vuxna. Hon hade vid sin död 25 barnbarn och 15 barnbarnsbarn.

1788 var ett av de allra värsta hungeråren i Norrland och en av de mest drabbade socknarna var Kalix. Folk dog av svält, de hungrade och frös ihjäl. Under sommaren det här året gjorde en ung botanist, som hette Samuel Liljeblad från Uppsala universitet, en resa tillsammans med två andra botanister för att utforska landets norra delar. Senare blev Samuel Liljeblad professor och rektor i Uppsala.
I sina dagboksanteckningar (Diarium för en lappsk resa) berättar han om besöket i Kalix i prästgården hos prosten Olof Örnberg. Det var på återresan efter att de hade varit ända upp till Torneträsk. Liljeblad konstaterade nöjt att han kommit lika långt norrut som Olof Rudbecks expedition 1695 och längre än Carl von Linné, som längs Torneälven kom till trakterna av Vittangi och där vände.  Västerut kom Linné till Kvikkjokk (1732).

Samuel Liljeblad fick i prästgården höra många tragiska berättelser om svältkatastrofen i socknen, då många människor efter vinter 1787-1788 hittats ihjälfrusna i skogarna. De hade desperat försökt livnära sig på bark och halm men inte klarat livet. De unga botanisterna försökte via gästgivarna, kyrkoherden och hans komminister Crispin Thingvall lära folket att använda islandslav i maten.  Det lyckades inte så bra. Den beska smaken gjorde att de flesta avstod – potatis var inte heller omtyckt.
Då Samuel Liljeblad lämnade Kalix prästgård noterade han i sin dagbok från den lappländska resan att prosten Olof Örnberg var ”en värdig och hederlig prästman, som ägde en talrik familj och har haft 20 barn med en hustru.”

Av de 20 barn som Olof Örnberg och Margareta Warg fick har jag namnet bara på 13 och bara två av dem är födda i Nederkalix. Det är Carl Jakob f. 1779, d. 1845 i Piteå där han var borgmästare. Den yngste sonen är Jöran Fredrik, f. 1781, d. 1814, löjtnant i arméns flotta.
Alla övriga barn, inklusive krigsrådet Gustaf Erik Petersson hustru Barbro Catharina f. 1774, d. 1815, är födda i Skellefteå församling.
Margareta Warg fick sitt första barn, dottern Anna Brita, 1760 och sitt sista, Jöran Fredrik 1781. Hon var då 43 år gammal.

Olof Örnberg var född den 30 augusti 1724 i Luleå domkyrkoförsamling, där fadern Olof Örnberg (d.ä.) var skolmästare. I november 1721 fick han befallningen att strax före jul ”förfoga sig dit” (till Luleå). Han passade då på att i förbifarten, som det står i Herdaminnena, i Härnösand ta prästexamen och den 21 december prästvigdes han. Samma år gifte han sig med Märta Axelsdotter Sidenbom (underofficersdotter från Jämtland).
Även brodern till Olof Örnberg (d.y), Axel Örnberg f. 1726 i Luleå domkyrkoförsamling, blev präst.

Olof Örnbergs väg fram till kyrkoherdetjänsten och prostutnämningen i Kalix var ganska lång. I oktober 1742 tog han studenten i Uppsala.
1747 fick han tjänsten som vice apologist (ungefär räknelärare) i Piteå trivialskola. Det är en skolform som infördes 1649 för en lägre lärdomsskola jämfört med gymnasium. Trivialskolan kom senare att motsvara ungefär realskolan som den också kallas från och med 1905. Den skolformen kommer säkert många av oss ihåg ännu. I Kalix låg realskolan där simhallen nu finns.

1749 prästvigdes Olof Örnberg och uppehöll en tid stadskomministertjänsten i Piteå.
1759 utnämndes han till komminister i Skellefteå med tillträde 1 maj 1760.
1759 gifte han sig med Margareta Warg.
1778 var det kyrkoherdeval i Nederkalix. Olof Örnberg fick alla röster utom två.
1779 tillträdde Olof Örnberg kyrkoherdetjänsten.
1787 predikade han vid prästmötet i Piteå.
1791 utnämndes han till prost.

De barn som Olof Örnberg och Margareta Warg fick och som blev vuxna gick det bra för.
Anna Brita f. 1760, d, 1851, gifte sig med sjökaptenen Per Wiklund, Skellefteå.
Märta Helena f. 1761, d. 1799 gifte sig med lagmannen Carl Jöran Furtenbach.
Sophia Margareta f. 1762, d, 1831, gifte sig med prosten Erik Burman, Karl Gustafs  
   församling.
Hans Olof f.1767, d. 1804, blev sjökapten. Dog av lungsot nästan samtidigt som fadern i
   september 1804.
Erik f. 1768, d. 1797
Sara Maria f. 1769, d. 1854, gift med handlanden Erik Nyberg, Nederkalix.
Elisabet Magdalena född och död 1771
Barbro Katharina f. 1774, d. 1815, gift med krigsrådet Gustaf Erik Petersson, Åkroken,
   Neder-Kalix.
Anders Magnus f. 1775, d. 1852, inspektor på Bromö glasbruk i Västergötland.
Nils Per f. 1776, d. 1778.
Axel f. 1778, d. 1800, skeppsbyggmästare i Göteborg.
Carl Jakob f. 1779, d. 1845, assessor = färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst, borgmästare i Piteå.
Jöran Fredrik f. 1781, d. 1814, löjtnant vid arméns flotta.

OLOF ÖRNBERG (d.ä.) var förmodligen den förste med namnet Örnberg.
Han var son till bonden Olof Ersson och far bl.a. till två söner som blev präster, Olof Örnberg (d.y) och Axel Örnberg. Under den tid då Olof Örnberg var skolmästare i Luleå, föddes bl.a. de båda sönerna. 1734 sökte och fick han flest röster till en tjänst som kaplan i Burträsk, Skellefteå socken. (Kaplan = präst i en kapellförsamling, senare kyrkoherdens medhjälpare). Men tjänsten kunde han inte tillträda förrän han befriat sig från en del beskyllningar. Bl.a. hade han under sin provpredikan varit ohövlig mot kyrkoherden och skämtat alltför grovt. 

Kyrkoherden kunde godta Örnberg om han slutade upp med ohövligheterna och superiet.
Så småningom blev det förlikning och från 1736 innehade han komministertjänsten i Burträsk.
1752 drunknade han och en bonde på återresa från Lappvattnet då isen var alltför svag på Burträsket nära Skarviken.

AXEL ÖRNBERG, född i Luleå 1726,
var son till Olof Örnberg d.ä och två år yngre bror till Olof Örnberg d.y.
Han prästvigdes 1750, var bataljonspredikant vid Västerbottens regemente och regementspastor 1773. Han utnämndes till komminister i Piteå landsförsamling och tillträdde tjänsten 1776.
1780 utnämndes han till kyrkoherde i Burträsk. Han tillträdde 1782.
Prästerskapet i Burträsk hade fått en hjälppräst vid namn Olof Norenius, som dels gjort sig skyldig till dryckenskap, dels också visat kyrkoherden så kallad sidvördnad, d.v.s. ingen respekt utan snarare förakt.
Vid ting meddelade Örnberg att han kunde ta tillbaka sin anmälan om Norenius gjorde avbön och erkände sina förseelser. Norenius svarade att om han skulle gå ett steg mot förlikning så borde kyrkoherden gå två.
Innan domen föll i tingsrätten avled Axel Örnberg i juli 1794.

Axel Örnberg var gift med Elisabeth Catharina Rhén, f. Gedda, änka efter kyrkoherden Erik Rhén i Piteå. Hon och Axel Örnberg hade inga barn tillsammans.

KÄLLOR har jag hämtat från Wikipedia. Varifrån deras uppgifter är står inte angivet, men mycket sannolikt är att både för Nederkalix och Burträsk är det Härnösands stifts
Herdaminnen, som återges för Nederkalix och Burträsk (Skellefteå)