MARIA OLOFSDOTTER och ULRIKA GUSTAFSDOTTER - kyrkbrudar

Kalix kyrka vinter

  KYRKBRUDEN I JUKKASJÄRVI OCH I NEDER-KALIX
Begreppet kyrkbrud väcker nyfikenhet och många frågor.
Närmast till hands är förstås att man med kyrkbrud kan mena en kvinna som gift sig i kyrkan till skillnad från någon som valt borgerlig vigsel.
Men begreppet kyrkbrud syftar vanligen inte på en vigsel i kyrkan. Det handlar istället om gamla gravfynd. Utöver det måste det vara från gravar under kyrkgolv med alldeles särskilda förhållanden. Luftfuktighet och andra förutsättningar måste ha lett fram till någon sorts mumifiering så att de som begravts där inte multnat bort. Begravningar under kyrkans golv var vanliga i medeltidskyrkor så länge där fanns plats.
Även om män bevarats på samma sätt och kanske också bevarats på samma sätt, finns ingen benämning på dessa som motsvarar kyrkbrud.

Det kan nog finnas många kyrkor som kopplas ihop med en viss kyrkbrud men i Norrbotten känner jag bara till Kyrkbruden i Jukkasjärvi kyrka och Kyrkbruden i Nederkalix kyrka.
Jukkasjärvi kyrka byggdes omkring 1607 och stod helt klar 1785 och lär vara den äldsta bevarade kyrkan i Lappland.
Nederkalix kyrka är äldre – invigd 1472. Den kyrkan lär vara Sveriges nordligaste medeltidskyrka och sannolikt en av de äldsta kyrkorna i Norrbotten.

Det är vanligt att man vid reparationer i kyrkor hittar lämningar av för länge sedan döda, särskilt då golv har lagts om och gravar öppnats.  Åtminstone i Jukkasjärvi kyrka och i Nederkalix kyrka har man funnit mycket välbevarade gravar med personer som man senare kommit att kalla kyrkbrud.
I Jukkasjärvi kyrka fanns 86 personer begravda (enligt undersökningen 1947). Hälften låg i kistor, hälften utan kista. 7 av kistorna var barnkistor. En del gravar under kyrkgolvet var timrade. I den som fanns söder om altaret fanns plats för 18 personer. Några var väl bevarade för att vara så gamla.
De som begravdes under kyrkans golv var oftast ortens prominenta personer, men inte alltid. Bland gravfynd som undersökts finns både män och kvinnor och ganska många barn. Att några hör till de mer besuttna i samhället kan man se, men många var också fattigt folk.
Ingen av de båda kyrkbrudarna i Jukkasjärvi och Neder-Kalix är från kyrkornas äldsta tid.

Kyrkbruden i Jukkasjärvi dog 1787, medan kyrkbruden i Nederkalix dog 1816.
Det finns både likheter och olikheter, då det gäller de två kyrkbrudarna.
Den som nu kallas Kyrkbruden i Jukkasjärvi kyrka är MARIA OLOFSDOTTER, född 1761 i Junosuando, död 1787 i Jukkasjärvi, men länge var namnet ovisst. Åtminstone en annan kvinna ansågs kunna vara Jukkasjärvis kyrkbrud.
I Neder-Kalix har det redan tidigt varit klart vem hon, som kallas Kyrkbruden i Neder-Kalix är.  Hennes namn är ULRIKA (ULLA) GUSTAVSDOTTER (i moderna skrifter har hon fått efternamnet Petersson efter faderns efternamn, vilket inte var vanligt då hon dog).
ULLA föddes den 16.12 1808 och dog den 16.1.1816. Stämmer dessa uppgifter var hon på sitt åttonde år men nyss fyllda 7 år, då hon dog. Om Ullas identitet råder inga tvivel, eftersom hon låg i faderns, krigsrådet Gustav Erik Peterssons grav under kyrkgolvet tillsammans med sin mor, Barbro Catarina Örnberg, som dött i december 1815 drygt en månad före dottern.

Kyrkbrud och Kristi brud har ibland använts som synonymer, men är det sällan. Kristi brud har sitt ursprung i en djupt religiös riktning som kallas herrnhutism. Den uppkom i Tyskland under 1700-talet men begreppet finns redan i Gamla testamentet. Då som en omskrivning av Israel och senare av kyrkan eller församlingen. Den mycket känslomässiga riktning som uppstod under 1700-talet i Herrnhut, en plats i Sachsen, Tyskland, var en protest mot den stela ortodoxa kristendomen. I herrnhutismen är det mindre av allmän kristen tro och mycket mer av en särskild och enskild översvallande dyrkan av Bibelpersonen Jesus. Kvinnor, särskilt sådana som dött ogifta eller bara hunnit vara gifta en kort tid, togs upp som Kristus brud i himlen. Det kan vara en anledning till att de var klädda i de finaste kläderna som man hade.
Den herrnhutiska kopplingen mellan ogift kvinna/flicka och efter döden Kristi brud, kan möjligen stämma på Kyrkbruden i Kalix, 7-åringen Ulla/Ulrica. Den begravda kvinnan i Jukkasjärvi var ungefär 25 år och lite samband kan man finna där också.

Vilken grund finns för att koppla ihop gravfynden under kyrkgolven med herrnhutismen? I Neder-Kalix finns det möjligen fog för tanken om Kristi brud, eftersom herrnhutismen var ganska aktuell då. Fredric Thingvall, född i Råneå 1747, var präst i Neder-Kalix 1779-1783 och han skapade en väckelse i bygden. Den förorsakade överhetens missnöje och Thingvall förflyttades. En av Gustav Erik Peterssons nära vänner var officerskollegan Carpelan, en känd herrnhutare, och även om väckelsen avklingat 1816, fanns den säkert kvar i folks medvetande.

KYRKBRUDEN I JUKKASJÄRVI
I Jukkasjärvi var man inte heller helt främmande för herrnhutiska tankar. Kvinnan i graven i Jukkasjärvi var ungefär 25 år, då hon dog, hade varit gift två gånger och hade barn,
vilket väl snarast motsäger det sambandet. Men enligt en annan och äldre version var kyrkbrudens namn Elisabet, dotter till kyrkoherde Junelius i Kautokeino och gift med skolmästaren Jacob Turdfjell i Jukkasjärvi. Denne var starkt påverkad av herrnhutismen. Elisabet dog 1766, 27 år gammal. Denna äldre version bygger på en sammanställning från gravöppningen 1907, som Sigrid Leijonhuvud från Riksantikvarieämbetet gjorde. Hon använde kyrkböckernas uppgifter plus framför allt den muntliga traditionen i bygden, då hon kom fram till sitt resultat.
Den nyare versionen har en annan noggranna undersökning, som fil.dr. Eva Bergman från Stockholm gjorde vid kyrkoreparationerna 1947, som bas. Till den ansluter sig Jan Erik Kuoksu, kyrkoherde i Jukkasjärvi. Enligt denna version hette kvinnan MARIA OLOFSDOTTER JOHDET. Då hon avled 1787 var hon gift med kronolänsman ANDERS ISAKSSON BJÖRNSTRÖM i Jukkasjärvi. (Anders Isaksson Björnströms far Isak Jacobsson Björnström var född i Haparanda 1726 och han dog 1779 i det lilla masugnssamhället Palokorva mellan Lovikka och Junosuando).
Maria Olofsdotter förste make hette CARL CARLSSON OJA. Familjen bodde då i Kengis, ”världens nordligaste järnbruk”, och där föddes sonen CARL OLOF 1784.
Carl Carlsson Oja dog av ”invärtes sveda” 1785 och gossen Carl Olof blev efter mammans död 1787 ”fosterson” hos Maria Olofsdotters syster Greta Stina, gift med Olof Esajassson Tyni i Lovikka.
Carl Olof Carlsson gifte sig 1807 med Greta Stina Johansdotter (egentligen Margareta Kristina). Familjen tog upp ett nybygge i Saittajärvi, Lautakoski och flyttade dit.
Carl Olof kallades Oja-Kalla (”Eskon Kalla”)
Oja var gårdsnamnet på hans mosters gård där han var fosterson. Kalla blev gårdsnamnet för nybygget = Kalles plats, Kalles gård.
Den första generationen som har släktnamnet KALLA officiellt är barnbarnsbarn till MARIA OLOFSDOTTER och CARL CARLSSON. I ”Sveriges Befolkning 1890” finns Erik Karlsson Kalla, född 1857 och hans yngre bror Isak Karlsson Kalla, född 1859. Även äldste brodern Carl Johan finns i förteckningen men endast som Carl Johan Karlsson.
Om jag inte missminner mig har Charlotte Kalla sina rötter i Saittajärvi.
 
KYRKBRUDEN I KALIX.
Vad vet man om kyrkbruden i Kalix? Beträffande namnet och hur gammal hon var är det en lätt fråga att besvara, bl.a. utifrån vilken grav som både hon och hennes mor låg i.
1808-1809 var en svår tid för norra Sverige, då ockuperat av Ryssland, som i kriget besegrat Sverige. Hela Finland hade gått förlorat och många sjukdomar härjade bland soldaterna, som under hela vintern 1808-1809 låg förlagda i närheten av Kalix. Mest känd är den så kallade fältsjukan, som är detsamma som nervfeber lika med diarrésjukdomen tyfus. Sjukdomen var mycket smittsam och återkom flera gånger ända in på 1900-talet.

Både barnet ULRIKA (Ulla) och hennes mor BARBRO CATARINA ÖRNBERG dog i det man i kyrkböckerna kallade nervfeber. Barbro Catarina Örnberg, var dotter till en kyrkoherde och född 1774. Då hon avled 1815 var hon 41 år och några månader gammal. Både mor och dotter lades i det gravrum som Gustav Erik Petersson hade under golvet i Neder-Kalix kyrka.
Han var ursprungligen från Östergötland och tjänstgjorde i Gustav III:s armé mot Ryssland 1788-1790 och blev krigsråd. Som nyutnämnd fänrik kom han till Kalix och bodde först på fänriksbostället JOHANNESBERG. 1794 gifte han sig med Barbro Catarina Örnberg. 1807 köpte han en mindre herrgård, Åkrokshemmanet i Rian nr 1. Gustav Erik Petersson hörde till de mer besuttna i samhället, en förklaring till att han hade en särskild gravplats under kyrkans golv.
En viktig beståndsdel i de fantasieggande berättelserna om kyrkbrudar, utgörs av det faktum att de ”hittats” i så välbevarat skick och det kanske allra viktigaste – kläderna de fått i samband med begravningen var nästan helt oförstörda vid gravöppningar så många år efter begravningen.
Klädseln hos både kyrkbruden i Jukkasjärvi och i Nederkalix var av hög kvalitet, ett tecken i första hand på att familjen varit välbärgad och haft råd
att klä dem i så fina kläder. I mytbildningen kring kyrkbrudar har den påkostade klädsel spelat stor roll.

I Jukkasjärvi låg kyrkbruden klädd i en väl bevarade ljus 1700-talsdräkt. Hon hade högklackade skor och höll i en rokokosolfjäder. Kistan var klädd med vit vävnad med ränder gjorda i hålsöm. Maria Olofsdotter bar en speciell halsduk, en fischy, och den var på två ställen fäst med picot-kantade lila sidenband. (picot : prydnadssöm av små öglor i rad). På händerna hade hon halvhandskar av brunt skinn. På huvudet bar hon en bindmössa (liten, styv, rundkullig mössa) med guldbroderier på vitt sidentyg.
På fötterna hade hon vita ullstrumpor och svarta skinnskor med spetsiga klackar. Skorna var ovanliga. Både framtill och på sidorna var skinnet utskuret till ornament.
Den unga Ulla i Neder-Kalix kyrka var klädd i en långärmad klänning av vitt tylltyg och hon hade dubbla underklänningar. Hon bar vita bomullshandskar med broderier. Sidenskorna var vita och hon verkar ha haft stickade strumpor på sig.
De vackra och förmodligen dyrbara kläderna har naturligtvis mycket att göra med den status familjen hade i samhället. Hur mycket som dessutom har med religiös tro att göra är svårt att avgöra i efterhand.
    LEIF LARSSON

« Tillbaka
AKTUELLT

TAVLA nr 72

2018-11-26

VÅREN PÅ VÄG  kallar jag den här målningen. Motivet hämtat nära Anderstjärnsvägen i Kalix. Målningens storlek är 50 cm (bredd), 61 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 71

2018-11-15

Denna höstbild kallar jag FALLFÄRDIG. Platsen ungefär mitt emot vägskälet till Björsbyn. Tavlans storlek är ca 55c bred, 46 cm hög. Olja.

TAVLA nr 70

2018-11-14

Den här målningen kallar jag STRANDKALLEN eller LANDKALLEN. Platsen är nära SLUSSEN i Kalix-Nyborg. Skissen gjordes ute på plats. Storleken är ca 46 x 38 cm. Olja

TAVLA nr 69

2018-11-09

Detta fjällmotiv kallar jag ÖRNFJÄLL eftersom man kan ana en örn ("örnens huvud med näbben syns i kanten på den branta ravinen"). Storlek ca 54 cm bred, 654 cm hög. Olja

TAVLA nr 67

2018-11-09

Tavlan kallar jag KALL MORGON 1. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög. Olja

TAVLA nr 68

2018-11-09

Målningen kallar jag KALIX ÄLV, BONDERSBYN. Storleken är ca 70cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 65

2018-10-26

Tavlans namn: Ditåt. Tre kor. Storlek: ca 65 cm bred, ca 54 cm hög. Olja.

TAVLA nr 64

2018-10-24

Tavlans namn: Från Hindersön. Storleken: ca 61 cm bred, ca 50 cm hög. Olja

TAVLA NR 62

2018-10-14

Tavlans namn: MYRLAND. Storlek ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja.

Tavla nr 63

2018-10-14

Tavlan kallar jag Vid E10. På väg mot Björkliden. Olja.
Storlek: ca 61 cm bred, 50 cm hög.

TAVLA nr 61

2018-10-11

Första höstisen. Olja. Storlek ca 61 bred, 50 hög.

TAVLA nr 60

2018-09-26

KALIX ÄLV rinner upp någonstans i trakten av Kebnekaise. På väg till och från Kiruna passerar man älven cirka 1,5 mil söder om Svappavaara. Tavlan kallar jag KALIX ÄLV, LAPPEASUANTO. Storleken är ung. 65 cm bred, 55 cm hög. Olja

TAVLA nr 59

2018-09-10

Tavlan har jag kallat Sommarfönster. Storlek: bredd ca 51cm,höjd ca 61 cm.
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

 

TAVLA nr 58

2018-08-25

Målningen heter KVARNTRÄSKBÄCKENS SISTA BÅT. Storleken är 70X70. Olja

TAVLA nr 57

2018-08-17

Den här tavlan kallar jag DÄR INGEN BOR. Olja. Storleken är ungefär 65 cm x 54 cm.

TAVLA nr 56

2018-07-12

Tavlan kallar jag TRÄDET VID ÄLVEN. Storleken är ca 60x51cm, olja.
EVA NILSSON, Hallen, Östersund

TAVLA nr 55

2018-05-27

Tavlan kallar jag GLÄNTAN. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 54

2018-04-05

Den här målningen kallar jag SÖRFORSEN (precis ovanför Sörbron). Storleken är ungefär 73 cm (bred) och 60 cm (hög). Olja. raan.nu. April 2018.

TAVLA nr 53

2018-03-20

Tavlans namn: FORS (Saarikoski). Storlek: 54 cm bred, 65 cm hög. Olja

TAVLA nr 52

2018-03-06

Kor är nyfikna och brukar komma så fort jag närmar mig ett kostängsel. Den här målningen kallar jag "NU GÅR JAG HEM". Storleken är cirka 61 cm (bredd och 50 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 51

2018-02-25

Höst. Tavlan heter HÖSTBÄCK. Storleken är ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja

TAVLA nr 49

2018-02-19

Vårvinterbild. Målningen kallar jag VÄGEN INÅT SKOGEN. Olja. Storleken är ungefär 61 cm bred, 50 cm hög.
Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 50

2018-02-19

Tavlan heter FROST. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög. Olja

STINA NORDAHL, Torsång

TAVLA nr 46

2018-01-21

"Gamla hästkrafter" heter denna målning. Storlek: Cirka 65 bred, 54 hög. Olja

TAVLA nr 45

2018-01-14

Målningen kallar jag BAKI BODA. Den är nummer 1 för 2018, olja. Storleken är ca 60,5 cm bred och 50 cm hög

TAVLA nr 44

2017-12-21

Tavlan kallar jag SNÖTÄCKE. Storleken är ungefär 61 x 50 cm, olja

JERKER ABRAHAMSSON, SANDRA HEDLUND, Luleå
December 2017

TAVLA nr 43

2017-12-15

Tavlan kallar jag SNÖLADOR. Storleken är ca 65 cm bred, 56 cm hög. Olja. Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 42

2017-12-03

Tavlan kallar jag BERGEBO. Storleken är ca 55x46, olja

ERIK NORDAHL, Torsång (december 2017)

TAVLA nr 41

2017-11-17

Målningen kallar jag ANN-BRITTS MYR. Färgerna lite bleka i elljus och blixt. Storleken är cirka 55 cm bred, 46 cm hög. Olja.

PER NORDAHL, Torsång
December 2017

TAVLA nr 40

2017-11-13

BLÅMÖRKER, ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 39

2017-10-28

Tavlan heter VÄNTAN. Storleken är 65 cm bred, 55 cm hög (cirka). Olja 

TAVLA nr 38

2017-10-21

 Den här tavlan har jag kallat HÖST. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög, olja
Erik Nordberg, Luleå

 

TAVLA nr 37

2017-10-13

Den här målningen kallar jag KONTROLL 12. Storleken är ca 60 cm bred, 42 cm hög. Olja.

Ylva Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 36

2017-10-06

Denna målning kallar jag ÄNG. Storleken är 65 bred, 54 hög, olja. Som vanligt återges färgerna inte exakt i elbelysning.

Jerker A + Sandra H okt 2017

TAVLA nr 35

2017-10-02

Den här målningen kallar jag HAGEN. Storleken är 55cm bred, ca 46 hög, olja

Jerker Abrahamsson och Sandra Hedlund, Luleå, november 2017

MÅNADENS DIKT

2017-10-01

MOTVINDSGATAN

I stan finns två gator:
NAMNLÖSA GATAN
ner mot hamnen
där ingen vill bo

MOTVINDSGATAN
den långa som slingrar sig
runt alla kvarter
och där kallblåsten råder
är den andra,
den där ingen vill bo


Det här är den 40:e MÅNADENS DIKT. De 40 dikterna har fört en tillvaro i det tysta. Förmodligen har ingen läst dem. Ingen har i alla fall gett ett enda ord som kommentar till någon av dem. 40 är ett jämnt och bra antal att runda av med. Någon fler MÅNADENS DIKT blir det inte.

TAVLA nr 33

2017-09-22

Oljemålning MARTIN

Martin Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 34

2017-09-22

Lulefjärden, olja, storlek: bred ca 60,5 cm, höjd ca 49 cm

TAVLA nr 32

2017-09-04

Den här tavlan heter FRUKT. Storlek: ca 41 cm bred, ca 33,5 cm hög. Olja. Färgerna svåra att få exakta.

TAVLA nr 31

2017-09-01

Kaffepetter i Drängstugan, olja, bredd 48 cm, höjd 44 cm

MÅNADENS DIKT

2017-09-01

KRÅKSÅNGEN

Det är inte
sången
som är det fina i
kråksången.
Det är att
sångarna
och sången
finns.

Det här är den 39:e dikten jag satt in som Månadens dikt sedan starten i juli 2014. En till kan det nog bli.
40 kan vara ett bra avslutningsantal.

TAVLA nr 30

2017-08-11

Motivet är från Island. KAJPLATS kallar jag den. Bredden ca 45 cm, höjden ca 55 cm. Tavla nr 16 ANTON placeras nu i Arkivet

TAVLA nr 29

2017-08-05

Den här heter BÅTPLATYS, olja, ca 73 x 60. Tavla nr 15 placeras nu i ARKIV

YLVA och MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

TAVLA nr 28

2017-07-22

STRANDEN. Storlek bredd ca 73, höjd cirka 60, olja. Tavla nr 14 BLÅ LASTBIL förs nu över till ARKIVET
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

TAVLA nr 27

2017-07-14

kallar jag STENSKOG. (En brand i en skog) Tavlans storlek är ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 26

2017-06-26

Den här kallar jag STORM. Storleken är ca 73 cm (bredd) x  60 cm (höjd). Olja. Motivet är från Kalix skärgård

Ingrid Sjöstedt, STAFFANSTORP

TAVLA nr 25

2017-06-21

Det har varit lite trögt ett tag. Många målningar är på gång. Nu blev VINDFLÖJEL I SKÄRGÅRDEN klar.
Storleken är 41 cm bred, 35 cm hög

TAVLA nr 24

2017-05-18

Den här målningen från fjällvärlden kallar jag UPPRINNELSE. Storleken är ca 65 cm bred, 55 cm hög. Oljemålning. Tavla nr 13 FORS flyttas nu över till Arkiv.

YLVA OCH MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

 

TAVLA nr 23

2017-04-28

BLEKINGE 84 kallar jag den här tavlan - den tredje jag gjort "från början" sedan jag började måla igen hösten 2016.Storleken är 53,5 cm bred, 65 cm hög. Det var svårt att i befintligt ljus på färgerna att stämma vid fotograferingen.

OK VARGEN, Kalix
Tavla nr 13, FORS, placeras i Arkiv.

TAVLA nr 22

2017-04-15

har jag kallat VASSBÅT. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Målning nummer 12 "Fönster mot sjön" placeras nu i Arkiv. 

TAVLA nr 21

2017-04-10

Den här målningen kallar jag VINTERCYKEL. Ännu är det mer vinter än sommar här och cykeln får nog stå där den står någon vecka till. Målningens storlek är 55 cm bred, 46m cm hög. Målning nr 11 ("Småkvarn") placeras nu i Arkivet.

Jerker och Sandra 30.4.17

TAVLA 20

2017-04-08

kallar jag STORÖN, eftersom motivet är hämtat därifrån. Målningen påbörjades för flera år sedan. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Tavla nummer 10, "Udden" har flyttats till Arkiv

Anna-Märta Henriksson, Storön

TAVLA nr 19

2017-04-04

har jag kallat MYR fritt efter naturen. Platsen är en bit öster om Töre i närheten av Tretjärnarna. Tavlans storlek är ca 61,5 cm bred och 50 cm hög, olja. Tavla nummer 9 har nu förts över till Arkivet.

STINA NORDAHL 30.4.17.

TAVLA nr 18

2017-03-28

blev klar igår, men då ville inte datorn samarbeta med mig. Tavlan heter "VÅR I ANDERSTJÄRNSSKOGEN"
Storleken är 73x60, olja. Tavla nummer 8, "Finska sidan" lägger jag nu i Arkivet

TAVLA nr 17

2017-03-13

kallar jag "Stenkoll". Det är den andra orienteringsmålningen. Storleken är ca 54,5 bred, 65,5 hög. Oljefärg som vanligt.
OK VARGEN, Kalix

 Målning nr 7 "På spaning" har nu förts över till Arkivet.

ARKIVET »
Leif Larsson Leif Larsson
Telefon: 070-683 40 47
Epost: leif@lars-son.se
BÖCKERNA E-SKRIFTER FÖRFATTAREN OM FÖRFATTARE ARTIKLAR KONTAKT NOVELLER