KYRKBRUDEN I JUKKASJÄRVI OCH I NEDER-KALIX

Begreppet kyrkbrud väcker nyfikenhet och många frågor.
Närmast till hands är förstås att man med kyrkbrud kan mena en kvinna som gift sig i kyrkan till skillnad från någon som valt borgerlig vigsel.
Men begreppet kyrkbrud syftar vanligen inte på en vigsel i kyrkan. Det handlar istället om gamla gravfynd. Utöver det måste det vara från gravar under kyrkgolv med alldeles särskilda förhållanden. Luftfuktighet och andra förutsättningar måste ha lett fram till någon sorts mumifiering så att de som begravts där inte multnat bort. Begravningar under kyrkans golv var vanliga i medeltidskyrkor så länge där fanns plats.
Även om män bevarats på samma sätt och kanske också bevarats på samma sätt, finns ingen benämning på dessa som motsvarar kyrkbrud.

Det kan nog finnas många kyrkor som kopplas ihop med en viss kyrkbrud men i Norrbotten känner jag bara till Kyrkbruden i Jukkasjärvi kyrka och Kyrkbruden i Nederkalix kyrka.
Jukkasjärvi kyrka byggdes omkring 1607 och stod helt klar 1785 och lär vara den äldsta bevarade kyrkan i Lappland.
Nederkalix kyrka är äldre – invigd 1472. Den kyrkan lär vara Sveriges nordligaste medeltidskyrka och sannolikt en av de äldsta kyrkorna i Norrbotten.

Det är vanligt att man vid reparationer i kyrkor hittar lämningar av för länge sedan döda, särskilt då golv har lagts om och gravar öppnats.  Åtminstone i Jukkasjärvi kyrka och i Nederkalix kyrka har man funnit mycket välbevarade gravar med personer som man senare kommit att kalla kyrkbrud.
I Jukkasjärvi kyrka fanns 86 personer begravda (enligt undersökningen 1947). Hälften låg i kistor, hälften utan kista. 7 av kistorna var barnkistor. En del gravar under kyrkgolvet var timrade. I den som fanns söder om altaret fanns plats för 18 personer. Några var väl bevarade för att vara så gamla.

De som begravdes under kyrkans golv var oftast ortens prominenta personer, men inte alltid. Bland gravfynd som undersökts finns både män och kvinnor och ganska många barn. Att några hör till de mer besuttna i samhället kan man se, men många var också fattigt folk.

Ingen av de båda kyrkbrudarna i Jukkasjärvi och Neder-Kalix är från kyrkornas äldsta tid.

Kyrkbruden i Jukkasjärvi dog 1787, medan kyrkbruden i Nederkalix dog 1816.
Det finns både likheter och olikheter, då det gäller de två kyrkbrudarna.

Den som nu kallas Kyrkbruden i Jukkasjärvi kyrka är MARIA OLOFSDOTTER, född 1761 i Junosuando, död 1787 i Jukkasjärvi, men länge var namnet ovisst. Åtminstone en annan kvinna ansågs kunna vara Jukkasjärvis kyrkbrud.
I Neder-Kalix har det redan tidigt varit klart vem hon, som kallas Kyrkbruden i Neder-Kalix är.  Hennes namn är ULRIKA (ULLA) GUSTAVSDOTTER (i moderna skrifter har hon fått efternamnet Petersson efter faderns efternamn, vilket inte var vanligt då hon dog).

ULLA föddes den 16.12 1808 och dog den 16.1.1816. Stämmer dessa uppgifter var hon på sitt åttonde år men nyss fyllda 7 år, då hon dog. Om Ullas identitet råder inga tvivel, eftersom hon låg i faderns, krigsrådet Gustav Erik Peterssons grav under kyrkgolvet tillsammans med sin mor, Barbro Catarina Örnberg, som dött i december 1815 drygt en månad före dottern.

Kyrkbrud och Kristi brud har ibland använts som synonymer, men är det sällan. Kristi brud har sitt ursprung i en djupt religiös riktning som kallas herrnhutism. Den uppkom i Tyskland under 1700-talet men begreppet finns redan i Gamla testamentet. Då som en omskrivning av Israel och senare av kyrkan eller församlingen. Den mycket känslomässiga riktning som uppstod under 1700-talet i Herrnhut, en plats i Sachsen, Tyskland, var en protest mot den stela ortodoxa kristendomen. I herrnhutismen är det mindre av allmän kristen tro och mycket mer av en särskild och enskild översvallande dyrkan av Bibelpersonen Jesus. Kvinnor, särskilt sådana som dött ogifta eller bara hunnit vara gifta en kort tid, togs upp som Kristus brud i himlen. Det kan vara en anledning till att de var klädda i de finaste kläderna som man hade.

Den herrnhutiska kopplingen mellan ogift kvinna/flicka och efter döden Kristi brud, kan möjligen stämma på Kyrkbruden i Kalix, 7-åringen Ulla/Ulrica. Den begravda kvinnan i Jukkasjärvi var ungefär 25 år och lite samband kan man finna där också.

Vilken grund finns för att koppla ihop gravfynden under kyrkgolven med herrnhutismen? I Neder-Kalix finns det möjligen fog för tanken om Kristi brud, eftersom herrnhutismen var ganska aktuell då. Fredric Thingvall, född i Råneå 1747, var präst i Neder-Kalix 1779-1783 och han skapade en väckelse i bygden. Den förorsakade överhetens missnöje och Thingvall förflyttades. En av Gustav Erik Peterssons nära vänner var officerskollegan Carpelan, en känd herrnhutare, och även om väckelsen avklingat 1816, fanns den säkert kvar i folks medvetande.

KYRKBRUDEN I JUKKASJÄRVI
I Jukkasjärvi var man inte heller helt främmande för herrnhutiska tankar. Kvinnan i graven i Jukkasjärvi var ungefär 25 år, då hon dog, hade varit gift två gånger och hade barn,
vilket väl snarast motsäger det sambandet. Men enligt en annan och äldre version var kyrkbrudens namn Elisabet, dotter till kyrkoherde Junelius i Kautokeino och gift med skolmästaren Jacob Turdfjell i Jukkasjärvi. Denne var starkt påverkad av herrnhutismen. Elisabet dog 1766, 27 år gammal. Denna äldre version bygger på en sammanställning från gravöppningen 1907, som Sigrid Leijonhuvud från Riksantikvarieämbetet gjorde. Hon använde kyrkböckernas uppgifter plus framför allt den muntliga traditionen i bygden, då hon kom fram till sitt resultat.

Den nyare versionen har en annan noggranna undersökning, som fil.dr. Eva Bergman från Stockholm gjorde vid kyrkoreparationerna 1947, som bas. Till den ansluter sig Jan Erik Kuoksu, kyrkoherde i Jukkasjärvi. Enligt denna version hette kvinnan MARIA OLOFSDOTTER JOHDET. Då hon avled 1787 var hon gift med kronolänsman ANDERS ISAKSSON BJÖRNSTRÖM i Jukkasjärvi. (Anders Isaksson Björnströms far Isak Jacobsson Björnström var född i Haparanda 1726 och han dog 1779 i det lilla masugnssamhället Palokorva mellan Lovikka och Junosuando).

Maria Olofsdotter förste make hette CARL CARLSSON OJA. Familjen bodde då i Kengis, ”världens nordligaste järnbruk”, och där föddes sonen CARL OLOF 1784.
Carl Carlsson Oja dog av ”invärtes sveda” 1785 och gossen Carl Olof blev efter mammans död 1787 ”fosterson” hos Maria Olofsdotters syster Greta Stina, gift med Olof Esajassson Tyni i Lovikka.

Carl Olof Carlsson gifte sig 1807 med Greta Stina Johansdotter (egentligen Margareta Kristina). Familjen tog upp ett nybygge i Saittajärvi, Lautakoski och flyttade dit.
Carl Olof kallades Oja-Kalla (”Eskon Kalla”)
Oja var gårdsnamnet på hans mosters gård där han var fosterson. Kalla blev gårdsnamnet för nybygget = Kalles plats, Kalles gård.
Den första generationen som har släktnamnet KALLA officiellt är barnbarnsbarn till MARIA OLOFSDOTTER och CARL CARLSSON. I ”Sveriges Befolkning 1890” finns Erik Karlsson Kalla, född 1857 och hans yngre bror Isak Karlsson Kalla, född 1859. Även äldste brodern Carl Johan finns i förteckningen men endast som Carl Johan Karlsson.
Om jag inte missminner mig har Charlotte Kalla sina rötter i Saittajärvi.

 

KYRKBRUDEN I KALIX.
Vad vet man om kyrkbruden i Kalix? Beträffande namnet och hur gammal hon var är det en lätt fråga att besvara, bl.a. utifrån vilken grav som både hon och hennes mor låg i.

1808-1809 var en svår tid för norra Sverige, då ockuperat av Ryssland, som i kriget besegrat Sverige. Hela Finland hade gått förlorat och många sjukdomar härjade bland soldaterna, som under hela vintern 1808-1809 låg förlagda i närheten av Kalix. Mest känd är den så kallade fältsjukan, som är detsamma som nervfeber lika med diarrésjukdomen tyfus. Sjukdomen var mycket smittsam och återkom flera gånger ända in på 1900-talet.

Både barnet ULRIKA (Ulla) och hennes mor BARBRO CATARINA ÖRNBERG dog i det man i kyrkböckerna kallade nervfeber. Barbro Catarina Örnberg, var dotter till en kyrkoherde och född 1774. Då hon avled 1815 var hon 41 år och några månader gammal. Både mor och dotter lades i det gravrum som Gustav Erik Petersson hade under golvet i Neder-Kalix kyrka.
Han var ursprungligen från Östergötland och tjänstgjorde i Gustav III:s armé mot Ryssland 1788-1790 och blev krigsråd. Som nyutnämnd fänrik kom han till Kalix och bodde först på fänriksbostället JOHANNESBERG. 1794 gifte han sig med Barbro Catarina Örnberg. 1807 köpte han en mindre herrgård, Åkrokshemmanet i Rian nr 1. Gustav Erik Petersson hörde till de mer besuttna i samhället, en förklaring till att han hade en särskild gravplats under kyrkans golv.

En viktig beståndsdel i de fantasieggande berättelserna om kyrkbrudar, utgörs av det faktum att de ”hittats” i så välbevarat skick och det kanske allra viktigaste – kläderna de fått i samband med begravningen var nästan helt oförstörda vid gravöppningar så många år efter begravningen.

Klädseln hos både kyrkbruden i Jukkasjärvi och i Nederkalix var av hög kvalitet, ett tecken i första hand på att familjen varit välbärgad och haft råd
att klä dem i så fina kläder. I mytbildningen kring kyrkbrudar har den påkostade klädsel spelat stor roll.

I Jukkasjärvi låg kyrkbruden klädd i en väl bevarade ljus 1700-talsdräkt. Hon hade högklackade skor och höll i en rokokosolfjäder. Kistan var klädd med vit vävnad med ränder gjorda i hålsöm. Maria Olofsdotter bar en speciell halsduk, en fischy, och den var på två ställen fäst med picot-kantade lila sidenband. (picot : prydnadssöm av små öglor i rad). På händerna hade hon halvhandskar av brunt skinn. På huvudet bar hon en bindmössa (liten, styv, rundkullig mössa) med guldbroderier på vitt sidentyg.
På fötterna hade hon vita ullstrumpor och svarta skinnskor med spetsiga klackar. Skorna var ovanliga. Både framtill och på sidorna var skinnet utskuret till ornament.

Den unga Ulla i Neder-Kalix kyrka var klädd i en långärmad klänning av vitt tylltyg och hon hade dubbla underklänningar. Hon bar vita bomullshandskar med broderier. Sidenskorna var vita och hon verkar ha haft stickade strumpor på sig.

De vackra och förmodligen dyrbara kläderna har naturligtvis mycket att göra med den status familjen hade i samhället. Hur mycket som dessutom har med religiös tro att göra är svårt att avgöra i efterhand.
    LEIF LARSSON