HEDENVIND-ERIKSSON, Gustav

GUSTAV HEDENVIND-ERIKSSON
Idag är det kanske inte så många som kommer ihåg den kraftfulle författaren Gustav Hedenvind-Eriksson. Han hör till de riktigt stora proletärförfattarna, som beskrev brytningstiden mellan bondesamhället och industrisamhället i Sverige. Ivar Lo-Johansson har beskrivit honom som ”en av två grindstolpar till den svenska arbetarlitteraturen”. Den andra var Martin Koch. (Han med romanerna Timmerdalen, Guds vackra värld och dikten Blomman. Ni vet den som börjar När vår Herre gör en blomma … insjungen av Martin Kochs kusin Karin Juel.)
Det är mycket som är märkligt med Gustav Hedenvind-Eriksson, inte bara att han som vuxen fick rykte om sig att vara Jämtlands starkaste karl.
I litteraturhistorierna sägs det att han var född i Alanäs i Jämtland. Det stämmer så till vida att det är den socken han föddes i. Byn hette Gubbhögen intill den långsmala sjön Flåsjön och den plats några kilometer utanför byn där Gustav föddes hette Kvarnedet med bara två gårdar. På morssidan härstammade släkten från Finland och via den musikaliska mamman och morfadern fick Gustav ett rikt arv på muntliga berättelser.  Morfadern kunde hela Fänrik Ståls sägner, Fritiofs saga och det mesta ur Snorre Sturlassons isländska sagor. Pappan, Erik Håka (Håkan) Gustavsson, kom som dräng till Kvarnedet och gifte sig så småningom med dottern i huset. Hans föräldrar var från Västerbotten. Ännu tio år efter giftermålet kallades han ”arbetskarl” och inte förrän han fick överta en del av fastigheten blev han formellt bonde. Han var rastlös och hade ett våldsamt humör. Då pappan blev bonde, fick 10-åringen Gustav klara upp en arbetskarls alla uppgifter på gården.
Namnen har också sin historia. Byn hette ursprungligen Söderhögen. Från 1700-talet var det Gubbhögen tills Postverket 1948 klåfingrigt bytte namnet till Högbynäs. 1985 fick byn tillbaka sitt gamla namn, Gubbhögen. När Gustav Hedenvind-Eriksson som barn bodde i byn fanns varken postgång eller riktig väg dit. Landsvägen slutade i Strömsund, fem mil från Gubbhögen.
Mamman Juliana var opasslig då sonen skulle döpas och en faster tog honom istället med till dopet. I sin självbiografi säger författaren att det var hans gudmor, som var av samisk släkt som förde honom till dopet. Hon skrev upp namnet Gustav Edvin på en lapp, men kunde inte hitta den när de kom fram till prästen. Hon var övertygad om att namnet började på H. Hedvin således. Trots prästens protest framhärdade kvinnan och Gustav fick lida mycket smälek i skolan för det namnet. Förklaringen till namnet var enligt författaren själv, att kvinnan liksom många andra med samiska språket som talspråk hade svårt att säga E i början av ord.
Det udda förnamnet Hedvin gjorde Gustav sedan om till en del av sitt efternamn, Hedenvind.
Pappan såg inte med blida ögon på sonens bokliga intressen. Gustav hölls hemma från skolan som hjälp i jordbruket så snart det fanns minsta anledning till det.
Den längsta tiden han tillbringade i skolan var några veckor mellan nyår och påsk. Prästen såg inte heller någon begåvning i pojken. Förmodligen orsakad av pojkens mycket bristfälliga skolgång lär prästen ha skrivit ”Idiot” som omdöme om pojken i Husförhörsboken. Gustav fick inte heller ägna sig åt musik. Två fioler som Gustav själv byggt slog pappan sönder för honom. Sin utbildning fick han så småningom efter en kort kurs på en Folkhögskola, otroligt mycket självstudier bl.a. i arkeologi och filosofi. Så snart han var ledig satt han på traktens bibliotek eller museum. Bl.a. var han ofta gäst i Det Konglige Bibliotek i Köpenhamn. 1956 blev denne idiotförklarade pojke hedersdoktor vid Uppsala universitet.
När Gustav Hedenvind-Eriksson blev författare kallades han redan från början proletärförfattare. Det hade han ingenting emot fastän han härstammade från en gammal bondesläkt, och inte från fattiga lönearbetare. Däremot har han alltid arbetat mycket. På gården var det så, att hur mycket han än gjorde var det alltid för lite enligt pappan. Konflikterna mellan far och son var många.  Då Gustav var 15 år gammal resulterade oenigheten i ett stort slagsmål mellan far och son och Gustav upptäckte att han var den starkare.  Gustav Hedvin lämnade omedelbart hemmet och återvände aldrig.
Då Gustav Hedenvind-Eriksson lämnade hemmet började en lång tid med alla tänkbara arbeten. Han var skogsarbetare, flottare, rallare, sjöman, kraftverksbyggare, grovarbetare med alla varianter som fanns i den vida yrkesbenämningen. En kortare tid var han faktiskt också bonde men inte i Jämtland utan i Södermanland. Han reste mycket, bl.a. till Norge, Afrika, bl.a. Kongo, Amerika, Spetsbergen och i alla europeiska länder.
Hela tiden skrev han. På dagarna arbetade han hårt, ibland längre tid än de andra. På kvällarna och nätterna skrev han. Alla historier han hörde antecknade han. Han gjorde också beskrivningar på människor. Han lär ha haft 1040 folioark fullskrivna med personbeskrivningar både utseendemässigt och hur de uppförde sig och var till sin karaktär. En foliosida är betydligt större än de numera vanliga A4-sidorna. Väldigt mycket av det materialet utnyttjade han i sina romaner.
Gustav Hedenvind-Eriksson, denna kraftkarl skrev de tättskrivna folioarken med mycket liten och gnetig handstil. Det fanns en orsak till det. På sina ständiga vandringar efter nytt (grov)arbete, bar han alla sina ägodelar i en ryggsäck, bl.a. fyra tjocka anteckningsböcker med vaxdukspärmar. Alla hans anteckningar och lyriska betraktelser skulle rymmas på sidorna i häftena. Varje ny bok vägde extra i packningen.
Då Gustav Hedenvind-Eriksson gav ut sin första bok 1910 var han 30 år. Boken heter Ur en fallen skog. Då hade han arbetat på sitt manus sedan 18-årsåldern, det mesta skrivet i de arbetarbaracker han bodde i. Han hade sällan några högre tankar om det han skrivit och det hände att han begärde tillbaka redan antagna manus från förlag för att arbeta om dem. Inte alltid skickade han in dem en andra gång. Som ung författare hade han skrivit ett drama i fem akter. Det hette Skötkonungen. Det var så bra att Gustav Möller (socialministern), som då var redaktör i Tidens förlag, ville trycka det. Men Gustav Hedenvind-Eriksson ville göra en del ändringar och justeringar och fick det tillbaka. Just då hade Gustav Hedenvind-Eriksson fått jobb på en norsk fiskeskuta som låg på bankarna utanför Spetsbergen och fiskade håkäring (en sorts haj). Vid en storm blåste en stor näverkont i havet och i den låg manuskriptet.
En vårmorgon under första världskriget tid förlorade han i Svolværs hamn i Lofoten flera av sina vaxdukshäften med lyriska dikter. Den här morgonen satt han mycket tidigt på morgonen på en silltunna på kajkanten och beskrev i lyriska ordlag den naturens skönhet som han såg, medan han väntade på Hurtigrutten söderut. Då kom polisen och lade beslag på både diktare och dikthäften. Han anhölls som misstänkt för spioneri. Den norske polismästaren satt sedan i flera dagar och läste igenom varenda dikt Gustav Hedenvind-Eriksson skrivit. ”Man vet aldrig, det kan vara ett chiffer”.
”Aldrig har en svensk skald blivit så noggrant läst i Norge”, var Hedenvind-Erikssons kommentar.
Under 1940-talet gav han ut Jämtländska sagor (Jamtristningar) (1941), och Sagofolket som kom bort (1946) och Jorms saga (1949) Ofta var det så att när han fick beröm för en bok och recensenterna ville att han skulle skriva nästa bok i samma stil, gjorde han något annat, något mycket mer personligt.
”Mej ska dom aldrig hitta sitta och gala på samma pinne. Inte går jag efter andras pekfingerar.”
Han skrev flera romaner om rallarlivet och många om Trävarusverige och konflikterna mellan självägande bönder och bolagen. Sammanlagt blev det 30 romaner från denne autodidakt (självlärd man). Den sista romanen hette På minnets älv (1961). Mest känd är hans självbiografi Med rallarkärra mot dikten (1944). 
Gustav Hedenvind-Eriksson dog den 17 april 1967. Då bodde han i Stockholm.
 
(Gubbhögen ligger i nuvarande Strömsunds kommun. När du åker inlandsvägarna istället för E4 och passerar Strömsund och då kanske ser namnet Hedenvind-skolan, så vet du nu varifrån skolan fått sitt namn.)
    LEIF LARSSON
    Publicerad i Morajärvar´n 2012

   Källor: All världens berättare, nr 5 1955
   Fem decennier av nittonhundratalet (Linder)
   Satte Gubbhögen på kartan (Oskar Nilsson)
   Svenska arbetarförfattare under 1900-talet (Olls-Wahlén)
   Tvekamp och andra svenska mästarberättelser, 1977

   Porträtt-teckningen efter foto i "Fem decennier av 1900-talet".

« Tillbaka
AKTUELLT

TAVLA nr 72

2018-11-26

VÅREN PÅ VÄG  kallar jag den här målningen. Motivet hämtat nära Anderstjärnsvägen i Kalix. Målningens storlek är 50 cm (bredd), 61 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 71

2018-11-15

Denna höstbild kallar jag FALLFÄRDIG. Platsen ungefär mitt emot vägskälet till Björsbyn. Tavlans storlek är ca 55c bred, 46 cm hög. Olja.

TAVLA nr 70

2018-11-14

Den här målningen kallar jag STRANDKALLEN eller LANDKALLEN. Platsen är nära SLUSSEN i Kalix-Nyborg. Skissen gjordes ute på plats. Storleken är ca 46 x 38 cm. Olja

TAVLA nr 69

2018-11-09

Detta fjällmotiv kallar jag ÖRNFJÄLL eftersom man kan ana en örn ("örnens huvud med näbben syns i kanten på den branta ravinen"). Storlek ca 54 cm bred, 654 cm hög. Olja

TAVLA nr 67

2018-11-09

Tavlan kallar jag KALL MORGON 1. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög. Olja

TAVLA nr 68

2018-11-09

Målningen kallar jag KALIX ÄLV, BONDERSBYN. Storleken är ca 70cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 65

2018-10-26

Tavlans namn: Ditåt. Tre kor. Storlek: ca 65 cm bred, ca 54 cm hög. Olja.

TAVLA nr 64

2018-10-24

Tavlans namn: Från Hindersön. Storleken: ca 61 cm bred, ca 50 cm hög. Olja

TAVLA NR 62

2018-10-14

Tavlans namn: MYRLAND. Storlek ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja.

Tavla nr 63

2018-10-14

Tavlan kallar jag Vid E10. På väg mot Björkliden. Olja.
Storlek: ca 61 cm bred, 50 cm hög.

TAVLA nr 61

2018-10-11

Första höstisen. Olja. Storlek ca 61 bred, 50 hög.

TAVLA nr 60

2018-09-26

KALIX ÄLV rinner upp någonstans i trakten av Kebnekaise. På väg till och från Kiruna passerar man älven cirka 1,5 mil söder om Svappavaara. Tavlan kallar jag KALIX ÄLV, LAPPEASUANTO. Storleken är ung. 65 cm bred, 55 cm hög. Olja

TAVLA nr 59

2018-09-10

Tavlan har jag kallat Sommarfönster. Storlek: bredd ca 51cm,höjd ca 61 cm.
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

 

TAVLA nr 58

2018-08-25

Målningen heter KVARNTRÄSKBÄCKENS SISTA BÅT. Storleken är 70X70. Olja

TAVLA nr 57

2018-08-17

Den här tavlan kallar jag DÄR INGEN BOR. Olja. Storleken är ungefär 65 cm x 54 cm.

TAVLA nr 56

2018-07-12

Tavlan kallar jag TRÄDET VID ÄLVEN. Storleken är ca 60x51cm, olja.
EVA NILSSON, Hallen, Östersund

TAVLA nr 55

2018-05-27

Tavlan kallar jag GLÄNTAN. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 54

2018-04-05

Den här målningen kallar jag SÖRFORSEN (precis ovanför Sörbron). Storleken är ungefär 73 cm (bred) och 60 cm (hög). Olja. raan.nu. April 2018.

TAVLA nr 53

2018-03-20

Tavlans namn: FORS (Saarikoski). Storlek: 54 cm bred, 65 cm hög. Olja

TAVLA nr 52

2018-03-06

Kor är nyfikna och brukar komma så fort jag närmar mig ett kostängsel. Den här målningen kallar jag "NU GÅR JAG HEM". Storleken är cirka 61 cm (bredd och 50 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 51

2018-02-25

Höst. Tavlan heter HÖSTBÄCK. Storleken är ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja

TAVLA nr 49

2018-02-19

Vårvinterbild. Målningen kallar jag VÄGEN INÅT SKOGEN. Olja. Storleken är ungefär 61 cm bred, 50 cm hög.
Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 50

2018-02-19

Tavlan heter FROST. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög. Olja

STINA NORDAHL, Torsång

TAVLA nr 46

2018-01-21

"Gamla hästkrafter" heter denna målning. Storlek: Cirka 65 bred, 54 hög. Olja

TAVLA nr 45

2018-01-14

Målningen kallar jag BAKI BODA. Den är nummer 1 för 2018, olja. Storleken är ca 60,5 cm bred och 50 cm hög

TAVLA nr 44

2017-12-21

Tavlan kallar jag SNÖTÄCKE. Storleken är ungefär 61 x 50 cm, olja

JERKER ABRAHAMSSON, SANDRA HEDLUND, Luleå
December 2017

TAVLA nr 43

2017-12-15

Tavlan kallar jag SNÖLADOR. Storleken är ca 65 cm bred, 56 cm hög. Olja. Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 42

2017-12-03

Tavlan kallar jag BERGEBO. Storleken är ca 55x46, olja

ERIK NORDAHL, Torsång (december 2017)

TAVLA nr 41

2017-11-17

Målningen kallar jag ANN-BRITTS MYR. Färgerna lite bleka i elljus och blixt. Storleken är cirka 55 cm bred, 46 cm hög. Olja.

PER NORDAHL, Torsång
December 2017

TAVLA nr 40

2017-11-13

BLÅMÖRKER, ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 39

2017-10-28

Tavlan heter VÄNTAN. Storleken är 65 cm bred, 55 cm hög (cirka). Olja 

TAVLA nr 38

2017-10-21

 Den här tavlan har jag kallat HÖST. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög, olja
Erik Nordberg, Luleå

 

TAVLA nr 37

2017-10-13

Den här målningen kallar jag KONTROLL 12. Storleken är ca 60 cm bred, 42 cm hög. Olja.

Ylva Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 36

2017-10-06

Denna målning kallar jag ÄNG. Storleken är 65 bred, 54 hög, olja. Som vanligt återges färgerna inte exakt i elbelysning.

Jerker A + Sandra H okt 2017

TAVLA nr 35

2017-10-02

Den här målningen kallar jag HAGEN. Storleken är 55cm bred, ca 46 hög, olja

Jerker Abrahamsson och Sandra Hedlund, Luleå, november 2017

MÅNADENS DIKT

2017-10-01

MOTVINDSGATAN

I stan finns två gator:
NAMNLÖSA GATAN
ner mot hamnen
där ingen vill bo

MOTVINDSGATAN
den långa som slingrar sig
runt alla kvarter
och där kallblåsten råder
är den andra,
den där ingen vill bo


Det här är den 40:e MÅNADENS DIKT. De 40 dikterna har fört en tillvaro i det tysta. Förmodligen har ingen läst dem. Ingen har i alla fall gett ett enda ord som kommentar till någon av dem. 40 är ett jämnt och bra antal att runda av med. Någon fler MÅNADENS DIKT blir det inte.

TAVLA nr 33

2017-09-22

Oljemålning MARTIN

Martin Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 34

2017-09-22

Lulefjärden, olja, storlek: bred ca 60,5 cm, höjd ca 49 cm

TAVLA nr 32

2017-09-04

Den här tavlan heter FRUKT. Storlek: ca 41 cm bred, ca 33,5 cm hög. Olja. Färgerna svåra att få exakta.

TAVLA nr 31

2017-09-01

Kaffepetter i Drängstugan, olja, bredd 48 cm, höjd 44 cm

MÅNADENS DIKT

2017-09-01

KRÅKSÅNGEN

Det är inte
sången
som är det fina i
kråksången.
Det är att
sångarna
och sången
finns.

Det här är den 39:e dikten jag satt in som Månadens dikt sedan starten i juli 2014. En till kan det nog bli.
40 kan vara ett bra avslutningsantal.

TAVLA nr 30

2017-08-11

Motivet är från Island. KAJPLATS kallar jag den. Bredden ca 45 cm, höjden ca 55 cm. Tavla nr 16 ANTON placeras nu i Arkivet

TAVLA nr 29

2017-08-05

Den här heter BÅTPLATYS, olja, ca 73 x 60. Tavla nr 15 placeras nu i ARKIV

YLVA och MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

TAVLA nr 28

2017-07-22

STRANDEN. Storlek bredd ca 73, höjd cirka 60, olja. Tavla nr 14 BLÅ LASTBIL förs nu över till ARKIVET
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

TAVLA nr 27

2017-07-14

kallar jag STENSKOG. (En brand i en skog) Tavlans storlek är ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 26

2017-06-26

Den här kallar jag STORM. Storleken är ca 73 cm (bredd) x  60 cm (höjd). Olja. Motivet är från Kalix skärgård

Ingrid Sjöstedt, STAFFANSTORP

TAVLA nr 25

2017-06-21

Det har varit lite trögt ett tag. Många målningar är på gång. Nu blev VINDFLÖJEL I SKÄRGÅRDEN klar.
Storleken är 41 cm bred, 35 cm hög

TAVLA nr 24

2017-05-18

Den här målningen från fjällvärlden kallar jag UPPRINNELSE. Storleken är ca 65 cm bred, 55 cm hög. Oljemålning. Tavla nr 13 FORS flyttas nu över till Arkiv.

YLVA OCH MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

 

TAVLA nr 23

2017-04-28

BLEKINGE 84 kallar jag den här tavlan - den tredje jag gjort "från början" sedan jag började måla igen hösten 2016.Storleken är 53,5 cm bred, 65 cm hög. Det var svårt att i befintligt ljus på färgerna att stämma vid fotograferingen.

OK VARGEN, Kalix
Tavla nr 13, FORS, placeras i Arkiv.

TAVLA nr 22

2017-04-15

har jag kallat VASSBÅT. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Målning nummer 12 "Fönster mot sjön" placeras nu i Arkiv. 

TAVLA nr 21

2017-04-10

Den här målningen kallar jag VINTERCYKEL. Ännu är det mer vinter än sommar här och cykeln får nog stå där den står någon vecka till. Målningens storlek är 55 cm bred, 46m cm hög. Målning nr 11 ("Småkvarn") placeras nu i Arkivet.

Jerker och Sandra 30.4.17

TAVLA 20

2017-04-08

kallar jag STORÖN, eftersom motivet är hämtat därifrån. Målningen påbörjades för flera år sedan. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Tavla nummer 10, "Udden" har flyttats till Arkiv

Anna-Märta Henriksson, Storön

TAVLA nr 19

2017-04-04

har jag kallat MYR fritt efter naturen. Platsen är en bit öster om Töre i närheten av Tretjärnarna. Tavlans storlek är ca 61,5 cm bred och 50 cm hög, olja. Tavla nummer 9 har nu förts över till Arkivet.

STINA NORDAHL 30.4.17.

TAVLA nr 18

2017-03-28

blev klar igår, men då ville inte datorn samarbeta med mig. Tavlan heter "VÅR I ANDERSTJÄRNSSKOGEN"
Storleken är 73x60, olja. Tavla nummer 8, "Finska sidan" lägger jag nu i Arkivet

TAVLA nr 17

2017-03-13

kallar jag "Stenkoll". Det är den andra orienteringsmålningen. Storleken är ca 54,5 bred, 65,5 hög. Oljefärg som vanligt.
OK VARGEN, Kalix

 Målning nr 7 "På spaning" har nu förts över till Arkivet.

ARKIVET »
Leif Larsson Leif Larsson
Telefon: 070-683 40 47
Epost: leif@lars-son.se
BÖCKERNA E-SKRIFTER FÖRFATTAREN OM FÖRFATTARE ARTIKLAR KONTAKT NOVELLER