ARONSON, Stina

STINA ARONSON
Författaren STINA ARONSON bodde 6 år i Sandträsk. Under den tiden skrev hon tre romaner alla utgivna på Bonniers förlag. Till en början hade hon svårt att etablera sig som författare. Hon ansågs vara begåvad men ganska osjälvständig. Så småningom slog hon igenom med romanen ”Hitom himlen” och fick därefter enbart lovord.
Då ”Hitom himlen” kom ut tjänstgjorde Stina Aronson som lärarinna i Orrbyn utanför Råneå. I svensk litteraturhistoria kallas Stina Aronson ofta för Tornedalsförfattare eller ödemarksförfattare. I Tornedalen har Stina Aronson aldrig bott och inte i ödemarken heller, såvida man inte räknar Sandträsk och trakten däromkring till ödemark. Det gjorde hennes far, då har reste där förbi på väg till sin första tjänst som vice pastor i Gällivare.

Stina Aronson föddes den 26.12. 1892 i Nicolai församling i Stockholm. Det var då vanligt med ”Stockholmsresor”, då s.k. oäkta barn skulle födas; i det här fallet också adopteras bort. Hon döptes till Ester Kristina. Föräldrarna tog aldrig hem flickan från Stockholm utan ett par månader gammal adopterades Ester Kristina bort till den barnlösa familjen Ekblom i Peterslund i Uppsala för ”en summa ett för allt”. Det lär ha varit 500 kronor.

Stina Aronsons biologiska mor, tjänstekvinnan Maria Andersson, hade inga ekonomiska möjligheter att ta hand om sin andra dotter. 1888 hade hon redan fått dottern Lisa (Elisabet). Pappans ekonomi var lika usel. Studierna i Uppsala hade han flera gånger fått avbryta för att jobba ihop pengar till det nödvändigaste. Inte förrän han fick ett så kallat finnbygdsstipendium kunde han avsluta sina studier till präst. Samma år som Ester Kristina (Stina) föddes hade fadern avlagt sin prästexamen och gett sig iväg till Gällivare för en tjänst som vicepastor. De två döttrarna och deras mor hade han lämnat och istället förlovat sig med en fabrikörsdotter från Arvika. Året efter gifte sig prästen Olof Bergqvist och Hanna (Johanna) Auorora Norbäck – i Luleå fortfarande ihågkommen. Paret fick sju barn, varav två föddes i Luleå.

Olof Bergqvist var från Brunskog i Värmland, Jösse härad. Han fick tjänsten som vice pastor i Gällivare 1892, blev sedan kyrkoherde i Gällivare 1896 och 1904 utsågs han Luleå stifts förste biskop. 1912-1938 var han riksdagsman i Första kammaren för Högern. Olof Bergqvist dog den 20.10. 1940 i Luleå. Han bodde då i den fastighet på Fredsgatan 1, där jag nu sitter och skriver detta.
Då Olof Bergqvist reste från Stockholm upp till Gällivare valde han att åka båt hela vägen. 1892 gick järnvägen inte längre än till Vännäs. Därifrån var det landsväg 30 mil och fyra dagars färd med gästgiveriskjuts (hästskjuts). 1892 höll Luleå på att byggas upp efter stadsbranden 1887. Olof Bergqvist lade märke till ett nytt hus intill kyrkan. Det var uppfört av översten C.O. Bergman. Föga anade han att han skulle bo i detta hus i 34 år, då han blivit biskop. Naturligtvis hade han inte heller en aning om att dottern Ester Kristina (Stina Aronson) i Sandträsk skulle bo i ett annat hus byggt av C.O. Bergman. Huset kallades ”Villan” och så vitt jag förstår är det samma hus som 2011 fått utmärkelsens ”Sveriges vackraste hus”. Från Luleå kunde Olof Bergqvist åka den järnväg som engelsmännen byggt upp till Malmfälten. Under resan konstaterade han att ”så snart man kommit ett stycke norr om Boden, vidtog en ändlös ödemark. Karga vidsträckta myrar och taniga skogar med undertryckta träda utbredde sig åt alla håll.”
Stina Aronson hade en lycklig barndom. Det har hon själv framhållit många gånger. Men den omfattade bara de fem första åren. Hennes ”far” var slaktare och han reste då och då omkring på landsbygden och köpte upp djur för slakt. Under en sådan resa kom han i fyllan och villan ihop sig med en man och slog till denne med en stol. Mannen hade tunt skallben och avled. Ekblom dömdes för dråp och fick sitta av sitt 5-åriga straff på Härlandafängelset i Göteborg. I straffet ingick att både häst och vagn beslagtogs.

Stinas ”mor” Anna Lovisa arbetade liksom Stinas biologiska mor Maria Andersson som tjänstekvinna. De kände varandra. Då maken hamnade i fängelset blev nöden stor hos Ekbloms. Det lilla barnet kunde Anna Lovisa inte eller fick inte ta med sig till sina arbetsplatser. Adoptionen gick tillbaka och Stina återlämnades till sin biologiska mor Maria Andersson. Det var en stor sorg för Stina. Flera gånger försökte hon rymma till sin ”mamma Anna Lovisa”, men hon återsåg henne aldrig.

Olof Bergqvist höll kontakten med Maria Andersson och ibland besökte han henne i Uppsala, men utan att för flickorna tala om att han var deras far.
Maria Andersson och hennes två döttrar hade det mycket fattigt där de bodde i Uppsalas fattigkvarter. Båda flickorna ansågs vara studiebegåvningar, och en välbärgad student som Maria Andersson städade hos, såg till att den äldre dottern Lisa fick en friplats på Enskilda läroverket så att hon kunde ta studentexamen. Då Ester Kristina kommit så långt var den vägen stängd eftersom regeln var att bara en friplats kunde beviljas en familj. Då bekostade han Ester Kristinas hela studiekostnad fram till studenten.

Ungefär vid denna tid, då Ester Kristina nyss blivit student, besökte hon sin far i Luleå och först då fick Olof Bergqvist hustru Hanna Norbäck reda på de två utomäktenskapliga barnen. Maria Andersson gifte sig så småningom 1908 och flyttade till Skutskär. Hennes liv blev inte bättre. Mannen var eller blev alkoholist och Maria Andersson hade det tidvis mycket svårt.

Ester Kristina Andersson utbildade sig till folkskollärarinna i Stockholm. Hon trivdes inte alls med skolan och betygen blev inte så lysande som i studentexamen. Fadern Olof Bergqvist lär ha bekostat dessa hennes studier. Han var mycket intresserad av utbildningsfrågor i sitt stora stift. Bl.a. ligger han bakom tillkomsten av Seminariet i Luleå. Under 5 år var Ester Kristina Andersson lärarinna. Den sista tjänsten hade hon i Othem på Gotland, nära Slite.

Ester Kristina Andersson var under några år (1911-1917) förlovad med Gösta Hjort, en bror till konstnären Bror Hjort, som bland annat gjort altartavlan i Jukkasjärvi kyrka. Det var många slitningar i förhållandet och Ester Kristina började tänka på att slå upp förlovningen. Det blev Gösta Hjort som gjorde det och då blev Ester Kristina Andersson mycket förnärmad.
I november 1918 gifte sig Ester Kristina Andersson med läkaren Anders Aronson, född 1888 i San Antonio, Texas, Nordamerika av svenska föräldrar. Vigseln ägde rum i prästgården i Othem. Anders Aronson tjänstgjorde då vid lasarettet i Helsingborg, men hade sökt och fått en tjänst som överläkare vid Sandträsks sanatorium för lungsjuka.  Från 1919 bodde makarna i Sandträsk. I ett brev från den 21 maj skriver läkarhustrun ”Tänk att isen ligger på Sandträsket än! Det här är då ett riktigt vargaland!”
I samband med giftermålet fick Ester Kristina Andersson ett nytt efternamn. Hon bytte också tilltalsnamn. Under tiden hos adoptivföräldrarna hette hon Ester Ekblom, hos sin mor i Uppsala Ester Andersson och nu kallade hos sig fortsättningsvis Stina Aronson.

I Sandträsk började hennes litterära ambitioner växa och 1921 debuterade hon med romanen ”En bok om goda grannar”. Ytterligare två romaner skrev hon och gav ut, innan Anders Aronson 1926 fick en ny tjänst i Hällnäs sanatorium utanför Vännäs. Ingen av böckerna har någon anknytning till människor i Norrbotten eller miljön kring Sandträsk.

Stina Aronson var osjälvständig som författare och stora delar i hennes romaner liknade alltför mycket andra författares verk. Då hon var mycket känslig för kritik försökte hon att anpassa sig, men hade svårt att hitta sin egen stil. Men trots att hon under sin tid i Norrbotten och Norrland i övrigt (Hällnäs och Östersund) skrev om sydligare miljöer så samlade hon på sig material för norrlandsskildringar under tiden i Sandträsk. Hon var en god lyssnerska och satt många timmar och lyssnade på svårt tbc-sjuka kvinnors berättelser i sjuksängarna.

1935 blev den hårt arbetande maken sjuk och dog av en hjärnblödning. Stina Aronson flyttade då tillbaka till sin barndomsstad Uppsala. Nu först kunde hon skriva om Norrbotten. Men hennes ekonomiska situation var mycket svår och hon livnärde sig länge på att skriva veckotidningsnoveller.
Stina Aronsons osäkerhet som författare ledde till att hon gav ut tre romaner under olika pseudonymer, Sara Sand och Mimmi Palm. Kritiken var fortfarande densamma. Osjälvständigt. 1946 efter 25 år som författare kom hennes genombrott med romanen ”Hitom himlen”. Den är verkligen en ödebygdsroman. Byn eller snarare gården där huvudpersonerna bodde hade det påhittade namnet Mäntyjärvi. Det var 4 mil till närmaste granne och då Emma Niskanpääs son John hamnat på sanatoriet, spände Emma helt sonika på sig skidorna och gav sig iväg för att hälsa på honom. Hon trodde att han var döende och att gud utsett en större och viktigare uppgift för sonen – i himlen. Hon insåg att John kanske inte skull bli laestadianpredikant, den mildaste och finaste av alla.
Då ”Hitom himlen” kom ut hade Stina Aronson ett vikariat i folkskolan i Orrbyn utanför Råneå (ht 1946 – vt 1947).  Hon sökte förlängning till tjänsten men fick den inte. Hon var redan då märkt av sin sjukdom som hon senare avled i.

Länge hade Stina Aronson planerat för det som skulle bli hennes absolut bästa roman. Den skulle handla om fosterfader, dråparen, som hon trots detta alltid haft höga tankar om. Boken skulle heta ”Tårarnas väg”. 1951 skrev Stina Aronson ”Varje natt drömmer jag om Norrbotten”. Handlingen i boken skulle förläggas till Boden och trakten kring Sandträsk. En 14-årig flicka som skulle heta Ester Kristina vandrar på en myr, går vilse, funderar och iakttar landskapet. Så skulle den börja.
Men den romanen hann hon aldrig skriva. Hennes hälsa försämrades gradvis. Synen försämrades mycket. Hon kände sig mycket trött och arbetade långsamt. Den 24 november 1956 dog hon. Dödsorsaken var Parkinsons sjukdom. Hon blev nästan 64 år.

    LEIF LARSSON, Luleå
    Publicerad i Morajärvar´n 2006     


« Tillbaka
AKTUELLT

TAVLA nr 72

2018-11-26

VÅREN PÅ VÄG  kallar jag den här målningen. Motivet hämtat nära Anderstjärnsvägen i Kalix. Målningens storlek är 50 cm (bredd), 61 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 71

2018-11-15

Denna höstbild kallar jag FALLFÄRDIG. Platsen ungefär mitt emot vägskälet till Björsbyn. Tavlans storlek är ca 55c bred, 46 cm hög. Olja.

TAVLA nr 70

2018-11-14

Den här målningen kallar jag STRANDKALLEN eller LANDKALLEN. Platsen är nära SLUSSEN i Kalix-Nyborg. Skissen gjordes ute på plats. Storleken är ca 46 x 38 cm. Olja

TAVLA nr 69

2018-11-09

Detta fjällmotiv kallar jag ÖRNFJÄLL eftersom man kan ana en örn ("örnens huvud med näbben syns i kanten på den branta ravinen"). Storlek ca 54 cm bred, 654 cm hög. Olja

TAVLA nr 67

2018-11-09

Tavlan kallar jag KALL MORGON 1. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög. Olja

TAVLA nr 68

2018-11-09

Målningen kallar jag KALIX ÄLV, BONDERSBYN. Storleken är ca 70cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 65

2018-10-26

Tavlans namn: Ditåt. Tre kor. Storlek: ca 65 cm bred, ca 54 cm hög. Olja.

TAVLA nr 64

2018-10-24

Tavlans namn: Från Hindersön. Storleken: ca 61 cm bred, ca 50 cm hög. Olja

TAVLA NR 62

2018-10-14

Tavlans namn: MYRLAND. Storlek ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja.

Tavla nr 63

2018-10-14

Tavlan kallar jag Vid E10. På väg mot Björkliden. Olja.
Storlek: ca 61 cm bred, 50 cm hög.

TAVLA nr 61

2018-10-11

Första höstisen. Olja. Storlek ca 61 bred, 50 hög.

TAVLA nr 60

2018-09-26

KALIX ÄLV rinner upp någonstans i trakten av Kebnekaise. På väg till och från Kiruna passerar man älven cirka 1,5 mil söder om Svappavaara. Tavlan kallar jag KALIX ÄLV, LAPPEASUANTO. Storleken är ung. 65 cm bred, 55 cm hög. Olja

TAVLA nr 59

2018-09-10

Tavlan har jag kallat Sommarfönster. Storlek: bredd ca 51cm,höjd ca 61 cm.
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

 

TAVLA nr 58

2018-08-25

Målningen heter KVARNTRÄSKBÄCKENS SISTA BÅT. Storleken är 70X70. Olja

TAVLA nr 57

2018-08-17

Den här tavlan kallar jag DÄR INGEN BOR. Olja. Storleken är ungefär 65 cm x 54 cm.

TAVLA nr 56

2018-07-12

Tavlan kallar jag TRÄDET VID ÄLVEN. Storleken är ca 60x51cm, olja.
EVA NILSSON, Hallen, Östersund

TAVLA nr 55

2018-05-27

Tavlan kallar jag GLÄNTAN. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög. Olja.

TAVLA nr 54

2018-04-05

Den här målningen kallar jag SÖRFORSEN (precis ovanför Sörbron). Storleken är ungefär 73 cm (bred) och 60 cm (hög). Olja. raan.nu. April 2018.

TAVLA nr 53

2018-03-20

Tavlans namn: FORS (Saarikoski). Storlek: 54 cm bred, 65 cm hög. Olja

TAVLA nr 52

2018-03-06

Kor är nyfikna och brukar komma så fort jag närmar mig ett kostängsel. Den här målningen kallar jag "NU GÅR JAG HEM". Storleken är cirka 61 cm (bredd och 50 cm (höjd). Olja

TAVLA nr 51

2018-02-25

Höst. Tavlan heter HÖSTBÄCK. Storleken är ca 65 cm bred, 54 cm hög. Olja

TAVLA nr 49

2018-02-19

Vårvinterbild. Målningen kallar jag VÄGEN INÅT SKOGEN. Olja. Storleken är ungefär 61 cm bred, 50 cm hög.
Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 50

2018-02-19

Tavlan heter FROST. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög. Olja

STINA NORDAHL, Torsång

TAVLA nr 46

2018-01-21

"Gamla hästkrafter" heter denna målning. Storlek: Cirka 65 bred, 54 hög. Olja

TAVLA nr 45

2018-01-14

Målningen kallar jag BAKI BODA. Den är nummer 1 för 2018, olja. Storleken är ca 60,5 cm bred och 50 cm hög

TAVLA nr 44

2017-12-21

Tavlan kallar jag SNÖTÄCKE. Storleken är ungefär 61 x 50 cm, olja

JERKER ABRAHAMSSON, SANDRA HEDLUND, Luleå
December 2017

TAVLA nr 43

2017-12-15

Tavlan kallar jag SNÖLADOR. Storleken är ca 65 cm bred, 56 cm hög. Olja. Konstföreningen FENIX mars 2018

TAVLA nr 42

2017-12-03

Tavlan kallar jag BERGEBO. Storleken är ca 55x46, olja

ERIK NORDAHL, Torsång (december 2017)

TAVLA nr 41

2017-11-17

Målningen kallar jag ANN-BRITTS MYR. Färgerna lite bleka i elljus och blixt. Storleken är cirka 55 cm bred, 46 cm hög. Olja.

PER NORDAHL, Torsång
December 2017

TAVLA nr 40

2017-11-13

BLÅMÖRKER, ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 39

2017-10-28

Tavlan heter VÄNTAN. Storleken är 65 cm bred, 55 cm hög (cirka). Olja 

TAVLA nr 38

2017-10-21

 Den här tavlan har jag kallat HÖST. Storleken är ca 61 cm bred, 51 cm hög, olja
Erik Nordberg, Luleå

 

TAVLA nr 37

2017-10-13

Den här målningen kallar jag KONTROLL 12. Storleken är ca 60 cm bred, 42 cm hög. Olja.

Ylva Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 36

2017-10-06

Denna målning kallar jag ÄNG. Storleken är 65 bred, 54 hög, olja. Som vanligt återges färgerna inte exakt i elbelysning.

Jerker A + Sandra H okt 2017

TAVLA nr 35

2017-10-02

Den här målningen kallar jag HAGEN. Storleken är 55cm bred, ca 46 hög, olja

Jerker Abrahamsson och Sandra Hedlund, Luleå, november 2017

MÅNADENS DIKT

2017-10-01

MOTVINDSGATAN

I stan finns två gator:
NAMNLÖSA GATAN
ner mot hamnen
där ingen vill bo

MOTVINDSGATAN
den långa som slingrar sig
runt alla kvarter
och där kallblåsten råder
är den andra,
den där ingen vill bo


Det här är den 40:e MÅNADENS DIKT. De 40 dikterna har fört en tillvaro i det tysta. Förmodligen har ingen läst dem. Ingen har i alla fall gett ett enda ord som kommentar till någon av dem. 40 är ett jämnt och bra antal att runda av med. Någon fler MÅNADENS DIKT blir det inte.

TAVLA nr 33

2017-09-22

Oljemålning MARTIN

Martin Sjöstedt, Marieholm
Oktober 2017

TAVLA nr 34

2017-09-22

Lulefjärden, olja, storlek: bred ca 60,5 cm, höjd ca 49 cm

TAVLA nr 32

2017-09-04

Den här tavlan heter FRUKT. Storlek: ca 41 cm bred, ca 33,5 cm hög. Olja. Färgerna svåra att få exakta.

TAVLA nr 31

2017-09-01

Kaffepetter i Drängstugan, olja, bredd 48 cm, höjd 44 cm

MÅNADENS DIKT

2017-09-01

KRÅKSÅNGEN

Det är inte
sången
som är det fina i
kråksången.
Det är att
sångarna
och sången
finns.

Det här är den 39:e dikten jag satt in som Månadens dikt sedan starten i juli 2014. En till kan det nog bli.
40 kan vara ett bra avslutningsantal.

TAVLA nr 30

2017-08-11

Motivet är från Island. KAJPLATS kallar jag den. Bredden ca 45 cm, höjden ca 55 cm. Tavla nr 16 ANTON placeras nu i Arkivet

TAVLA nr 29

2017-08-05

Den här heter BÅTPLATYS, olja, ca 73 x 60. Tavla nr 15 placeras nu i ARKIV

YLVA och MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

TAVLA nr 28

2017-07-22

STRANDEN. Storlek bredd ca 73, höjd cirka 60, olja. Tavla nr 14 BLÅ LASTBIL förs nu över till ARKIVET
ANN-CATRINE JANSSON, Luleå

TAVLA nr 27

2017-07-14

kallar jag STENSKOG. (En brand i en skog) Tavlans storlek är ca 55 cm bred, 46 cm hög, olja

TAVLA nr 26

2017-06-26

Den här kallar jag STORM. Storleken är ca 73 cm (bredd) x  60 cm (höjd). Olja. Motivet är från Kalix skärgård

Ingrid Sjöstedt, STAFFANSTORP

TAVLA nr 25

2017-06-21

Det har varit lite trögt ett tag. Många målningar är på gång. Nu blev VINDFLÖJEL I SKÄRGÅRDEN klar.
Storleken är 41 cm bred, 35 cm hög

TAVLA nr 24

2017-05-18

Den här målningen från fjällvärlden kallar jag UPPRINNELSE. Storleken är ca 65 cm bred, 55 cm hög. Oljemålning. Tavla nr 13 FORS flyttas nu över till Arkiv.

YLVA OCH MARTIN SJÖSTEDT, Marieholm

 

TAVLA nr 23

2017-04-28

BLEKINGE 84 kallar jag den här tavlan - den tredje jag gjort "från början" sedan jag började måla igen hösten 2016.Storleken är 53,5 cm bred, 65 cm hög. Det var svårt att i befintligt ljus på färgerna att stämma vid fotograferingen.

OK VARGEN, Kalix
Tavla nr 13, FORS, placeras i Arkiv.

TAVLA nr 22

2017-04-15

har jag kallat VASSBÅT. Storleken är ca 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Målning nummer 12 "Fönster mot sjön" placeras nu i Arkiv. 

TAVLA nr 21

2017-04-10

Den här målningen kallar jag VINTERCYKEL. Ännu är det mer vinter än sommar här och cykeln får nog stå där den står någon vecka till. Målningens storlek är 55 cm bred, 46m cm hög. Målning nr 11 ("Småkvarn") placeras nu i Arkivet.

Jerker och Sandra 30.4.17

TAVLA 20

2017-04-08

kallar jag STORÖN, eftersom motivet är hämtat därifrån. Målningen påbörjades för flera år sedan. Storleken är 61 cm bred, 50 cm hög, olja. Tavla nummer 10, "Udden" har flyttats till Arkiv

Anna-Märta Henriksson, Storön

TAVLA nr 19

2017-04-04

har jag kallat MYR fritt efter naturen. Platsen är en bit öster om Töre i närheten av Tretjärnarna. Tavlans storlek är ca 61,5 cm bred och 50 cm hög, olja. Tavla nummer 9 har nu förts över till Arkivet.

STINA NORDAHL 30.4.17.

TAVLA nr 18

2017-03-28

blev klar igår, men då ville inte datorn samarbeta med mig. Tavlan heter "VÅR I ANDERSTJÄRNSSKOGEN"
Storleken är 73x60, olja. Tavla nummer 8, "Finska sidan" lägger jag nu i Arkivet

TAVLA nr 17

2017-03-13

kallar jag "Stenkoll". Det är den andra orienteringsmålningen. Storleken är ca 54,5 bred, 65,5 hög. Oljefärg som vanligt.
OK VARGEN, Kalix

 Målning nr 7 "På spaning" har nu förts över till Arkivet.

ARKIVET »
Leif Larsson Leif Larsson
Telefon: 070-683 40 47
Epost: leif@lars-son.se
BÖCKERNA E-SKRIFTER FÖRFATTAREN OM FÖRFATTARE ARTIKLAR KONTAKT NOVELLER